Jag får ofta frågor om varför jag äter så mycket kallpressad ekologisk kokosolja. Det senaste året har jag ökat mängden ordentligt och jag uppskattar att jag idag äter minst 3 matskedar kokosolja dagligen, förmodligen mer. Jag ska snart berätta varför jag älskar kokosolja, men först behöver vi reda ut några saker.

Det händer ganska ofta att jag får kommentarer om att kokosolja skulle vara farligt eftersom det består av mättat fett. Och tyvärr finns det mycket felinformation gällande kokosolja och mättat fett generellt. Fortfarande. Många tror nämligen att mättat fett skulle öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Med jämna mellanrum dyker det upp artiklar på nätet som påstår detta. Eftersom jag gång på gång får frågor kring detta så kände jag att det var nödvändigt med ett inlägg där jag försöker reda ut de missförstånd som fortfarande florerar kring kokosolja samt mättat fett generellt. Jag ska i detta inlägg försöka reda ut hur det ligger till.



Mättat fett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, är det inte så?

Nej, detta är inte sant. Det är en seglivad myt som verkar väldigt svår att ta död på. Det enkla svaret är: Allt mättat fett från naturliga källor är bra för oss (t ex kokosolja och smör), medan mättat fett gjort på kemisk väg i ett labb är skadligt för oss (t ex transfetter).

Myten ser ut så här: Mättat fett (oavsett om det är naturligt eller kemiskt framställt) är det som höjer det onda kolesterolet, som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar eftersom det slammar igen blodkärlen.

Men naturligt fett har ALDRIG bevisats kunnat höja risken för hjärt- och kärlsjukdomar i studier av god kvalitet. Många andra faktorer har betydelse för hjärthälsan, men inte att äta mättat fett. (WHO gjorde en metaanalys av alla större studier som gjorts kring detta år 2009). Däremot när lightprodukter och lågfettskosten blev populär på 80-talet och framåt så ökade medicinska ingrepp för hjärt- och kärlsjukdomar med nästan 500% (mellan 1979-2003). Att äta lightprodukter (produkter med lågt fettinnehåll) är troligen anledningen till att hjärt- och kärlsjukdomarna ökade.


Vad är kolesterol?

Kolesterol eller lipider är ett livsnödvändigt ämne som är fettaktigt och det finns i alla kroppens celler. Det har flera funktioner i kroppen. Det är en byggsten i alla cellers cellmembran, men behövs även för att kunna tillverka hormoner, t ex könshormonerna testosteron, östrogen och progesteron samt stresshormonet kortisol. Även D-vitamin som bildas med hjälp av kortisol i huden. Det finns även i vår galla för att kunna bryta ned fett från maten du äter. Kortisol är också viktigt för nervcellerna i hjärnan och hjärnans utveckling. Om det uppstår en skada i kroppen så behöver kolesterol transporteras dit för att kunna läka skadan. De som är hjärtsjuka har oftare högre nivåer av kolesterol i blodet. Varför? Jo, när något går sönder, t ex problem med blodkärlen uppstår så kommer kolesterol att transporteras dit för att läka. En liknelse: När det brinner i ett hus, vem är det störst sannolikhet att du möter där? Brandmän, eller hur?! Men det är ju inte brandmännen som har orsakat branden. Det "onda" kolesterolet LDL kan alltså vara en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom, men de är inte orsaken till dessa tillstånd.

Det "onda" kolesterolet, LDL, är farligt vid oxidativ stress, högt blodtryck och högt insulin (som man får om man äter mycket snabba kolhydrater). De små LDL-partiklarna är värst eftersom de oxiderar snabbare och fastnar lättare i blodkärlens väggar. Äter du däremot en fettrik kost så bildas stora LDL-partiklar, vilka är bättre eftersom de inte oxiderar lika lätt och heller inte fastnar lika lätt i blodkärlen. Det har visat sig att äldre personer lever längre om man har ett högt LDL än om man har ett lågt. Tvärtom är det så att lågt LDL ökar risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom och dödlighet. Ökade nivåer av LDL leder dessutom till mindre risk för demens.

Kolesterolmyten är en medicinsk skandal som läkare fortfarande än idag använder som argument för att kunna skriva ut kolesterolsänkande mediciner. Högt kolesterol är inte förknippat med hjärt- och kärlsjukdomar. Det visade amerikanska forskare redan på 30-talet. Kolesterolsänkande mediciner, s.k statiner har i studier tvärtom visat sig kunna ÖKA risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Största mängden kolesterol producerar dock kroppen själv, bara en liten del av mängden kolesterol i kroppen kan vi påverka via vår kost. En viktig fråga att ställa sig här är: Varför skulle kroppen tillverka något själv som skulle vara farligt för oss?

Det "goda" kolesterolet HDL som bland annat har till uppgift att transportera bort överflödigt LDL ökar om du äter en stor mängd mättat fett.

Den verkliga boven och som är orsaken till att kolesterol fastnar i blodkärlen är istället kronisk inflammation. Några orsaker till hög inflammation i kroppen är stora mängder snabba kolhydrater i kosten, samt en hög koncentration av omega 6, så som sojaprodukter, majs och solrosolja som finns i väldigt många processade livsmedel. Men även snabba kolhydrater som socker och vitt mjöl ökar inflammation i kroppen. Egentligen är det ganska enkelt: Processad mat är dåligt för hjärthälsan. Naturlig mat är bra för hjärthälsan. Anledningen till varför en del tror att äta Becel (som är ett kemiskt framställt fett = margarin med hög andel omega 6) är för att när man äter Becel så ökar graden av inflammation i kroppen. För att fixa till detta går kolesterolet från blodet för att kunna läka cellmembranen eftersom de är utsatta för ökad risk för inflammation. Därmed sjunker det "onda" kolesterolet i blodet. Men att äta Becel är allt annat än bra. Det är precis tvärtom.

HDL, det "goda" kolesterolet vill vi ha mycket av eftersom det är skyddande och är bra om det är högt. LDL, det "onda" kolesterolet" också är viktigt för kroppen och hälsosamt så länge det är i form av stora fina partiklar (som det blir om du äter en hög andel naturligt mättat fett) och inte de små oxiderade varianterna. Kolesterol är brandkåren som lappar och lagar och stabiliserar din kropp. Däremot är inflammation, oxidation och högt blodtryck risker för hjärt- och kärlsjukdom.

Enkelt uttryckt: Alla naturliga fetter är nyttiga och onaturliga (processade) fetter är onyttiga. Att många fortfarande tror att det ligger till på annat sätt är bland annat feltolkade forskningsresultat, studier av dålig kvalitet samt myter.

Här är några exempel på vart man hittar de olika fettsyrorna i naturlig form:
- Mättade fetter (t ex kokosolja och smör)
- Enkelomättade fetter (nötter, avokado, olivolja)
- Fleromättade fetter (fisk, nötter, frön, växtoljor)

Så länge vi får i oss naturliga fetter i naturliga proportioner så är de hälsosamma. Vegetabiliska oljor kan vara problematiska. Man kan ta som exempel sesamolja. Hur många sesamfrön behövs för att göra en deciliter olja? Vi har rent revolutionärt inte ätit dessa fetter i sådana stora, koncentrerade mängder som det blir när de pressats till oljor.

Onaturliga fetter är:
- Transfetter,
- Härdade fetter (en från början omättad olja som görs om till mättat fett) samt
- Omestrade fetter (det som finns i margarin för att få fast form på växtoljor).

De är industriellt framställda fetter i syfte att öka hållbarheten och ändra konsistensen på fettet. Eftersom de är främmande för kroppen så blir de skadliga när vi äter dem. Man tar även bort vitaminer och annat för att de kan störa processen av att framställa fettet och tillsätter även färgämnen.


Och så lite om omega 3 och omega 6, vad är det?

Omega 3 och omega 6 är båda s.k essentiella fettsyror som vi måste få i oss via maten eftersom kroppen inte kan tillverka dem själv. Omega 3 är vanligt i fisk och omega 6 är vanligt i vegetabiliska oljor. Balans mellan dessa är viktig.

Omega 3 minskar inflammation i kroppen och vidgar blodkärlen.
Omega 6 ökar inflammation i kroppen samt drar samman blodkärlen.

Med modern kost får vi i oss alldeles för mycket omega 6 i förhållande till omega 3. En bra balans är att vi får i oss lika mycket av båda, eller max tre gånger så mycket av omega 6. Men i västvärlden får vi i oss så mycket som 15-45 gånger mer av omega 6. Resultatet blir bland annat ökad kronisk inflammation i kroppen och koncentrationssvårigheter. När vi utvinner fett ur växtoljor så får vi i oss långt mycket mer fett än vi fått under evolutionen. Växters fett är rikt på omega 6. För mycket omega 6 stimulerar cancer bland annat. Även astma ökar vid högt intag av omega 6.

Välj fet fisk, naturbeteskött, ekologiska ägg, för att öka din grad av omega 3. Vill man använda vegetabiliska oljor så är olivolja och rapsolja de vegetabiliska oljor som har bäst balans mellan omega 3 och 6.

Genom att äta så lite processad mat som du kan så hjälper du till att minska mängden omega 6 i förhållande till omega 3 i din kropp. Sorgligt nog är fisk idag inte bara nyttigt utan innehåller även höga halter av miljögifter. En tragisk konsekvens av att vi levt utan att ta hänsyn till vår miljö. Ju fetare fisk desto mer miljögifter eftersom fett drar till sig dessa ämnen. Själv äter jag och min familj därför fisk väldigt sällan och behöver ta tillskott för att få i oss omega 3. Jag gjorde en grundlig undersökning för drygt ett år sedan och kom fram till att detta tillskott verkar vara en av de allra bästa på marknaden. Vi tar olika dos beroende på kroppsvikt. (Vikten x 0,15 = daglig dos i ml/dag). Det finns nämligen en hel del dåliga alternativ av omega 3 på hälsokosthyllorna. Det är svårt att få bra tillskott bland annat på grund av att omega 3 väldigt fort härsknar. ArcticMed håller enormt hög kvalitet och jag är väldigt nöjd med den. Barnen tar ca 5 ml och vi vuxna ungefär 15 ml per dag.

Det som är dåligt är växtoljor och allra sämst är majs- och solrosolja eller om det bara står vegetabiliskt fett på förpackningen. Snabbmat innehåller mycket av detta. T ex tonfisk i olja ligger i solrosolja, därför köper jag alltid tonfisk i vatten istället.

Margarin innehåller pusselbitar som inte passar i kroppen, samt innehåller för mycket omega 6.
Smör däremot är en naturlig råvara. Mjölkfettet har inte visat sig ha några negativa effekter på hjärthälsan.


Varför fortsätter myter som att kokosolja skulle vara skadligt fortsätta att spridas, gång på gång?

En stor lobbyindustri försöker lura oss och har tyvärr lyckats att nässla sig in både i expertgrupper hos Livsmedelsverket vars uppgift är att utforma kostråd för oss här i Sverige, samt på de svenska utbildningarna av dietister. De försöker övertyga oss om att den västerländska kosten är ofarlig, ja till och med hälsosam för att kunna fortsätta sälja dessa varor. De ekonomiska intressen de står bakom fortsätter att vinna mark så länge vi fortsätter att äta processad mat / halvfabrikat och helfabrikat. När personer som jobbar för en intresseorganisation som finansieras av livsmedelsjättar som säljer mat som innehåller höga halter av omega 6 (Coca-Cola, Findus, Kelloggs, Barilla, Pågen, McDonalds, Semper och Unilever) även är med och utformar kostråden för hur vi bör äta för att leva hälsosamt, då blir det tokigt. Väldigt tokigt. Precis som med kemikalieindustrin så är det enormt starka ekonomiska krafter som står bakom att göra allt de kan för att övertyga oss om att viss typ av mat är bra trots att det är precis tvärtom. 

Återigen: Det finns inga bevis på att mättat fett skulle skada hälsan trots att både Livsmedelsverket och dietister uppger det. Det luktar korruption om ni frågar mig. Även den America Heart Assocciation (AHA) har nyligen uppdaterat sina rekommendationer och säger nu åter igen att mättat fett och kokosolja kan vara skadligt. De rekommenderar vegetabiliska fetter istället, d.v.s fett med hög andel omega 6 som ökar risken för kronisk inflammation och därmed också hjärt- och kärlsjukdomar. Innan de ändrade sina rekommendationer fick de en donation på 500 000 dollar från sojaindustrin. Kan det möjligtvis ha med saken att göra?

Docent Ralf Sundberg som bland annat har skrivit boken Forskningsfusket, om kopplingarna mellan livsmedels- och läkemedelsindustrin och nationella myndigheter, anser att Livsmedelsverket borde fråntas sitt uppdrag att ge råd kring kost och hälsa. Han tror att Livsmedelsverkets verkliga mandat är att gagna livsmedelsindustrin, snarare än att värma om människors hälsa.

Det fanns en man som heter Angel Keys som gjorde en hittepå-studie på 50-talet. Den här mannens dåliga forskningsstudier upptäcktes inte förrän 2002. Hans studie togs för sanning under ett halvt sekel trots att han hade fuskat fram forskningen. För mycket pengar och prestige hade lagts på studien så man höll tyst om studiens svagheter. En konsekvens av att minska på mättat fett är att vi äter mer kolhydrater (vi blir hungrigare och sötsuget ökar). Följderna av mycket kolhydrater är högt blodsocker och insulin, vilket leder till hjärtproblem. Fett gör dig inte fet eller sjuk men forskning säger att kolhydrater gör det.

Jag kan bli så oerhört arg när jag tänker på att det är pengar som styr så mycket. Livsmedelsjättarna har inget intresse alls i att producera mat som är bra för oss, deras enda drivkraft är pengar. Kanske är det till och med så att mat som gör oss sjuka är ännu bättre, för då gynnar vi även läkemedeslindustrin, en annan jätte som står för hissnande siffror de drar in på sin verksamhet. Det vi som konsumenter kan göra är att visa livsmedelsindustrin vad vi vill köpa. Om vi inte längre köper denna skräpmat kommer de att anpassa sig efter oss och tillverka det vi väljer att köpa. Dock inte av omtanke om vår hälsa men väl för att det gynnar deras ekonomiska intressen.


Fakta om kokosolja

Denna olja har fast form vid rumstemperatur men smälter vid 24 grader. Den skiljer sig lite från andra mättade fetter eftersom den är rik på medellånga och korta fettsyror som laurinsyra och kaprylsyra. Kaprylsyra är väldigt effektivt mot jästsvamp. Laurinsyra stimulerar fettförbränningen. Den förbränns enkelt i levern och ger direkt energi. Kokosolja har visat sig gynna viktnedgång. Kokosolja består av Medium Chained Triglycerides (MCT) som är mättat fett. Dessa mättar bättre än de längre fettsyrorna.



Kokosolja har historiskt använts för att behandla svamp, bakterier och parasiter. Det har också används vid sårläknig och brännskador. Kokosolja har en antibakteriell effekt och är särskilt effektivt mot jästsvamp som candida. Men de goda bakterierna i tarmen blir inte påverkade. Mättade fetter är stabila och härsknar inte lätt så som omättade fetter gör (enkelomättade och fleromättade).
Kokosolja är mättad och stabil men går direkt till kroppens förbränning till skillnad från andra mättade fetter. De reagerar inte lätt med syra och fria radikaler. Kokosoljans fettsyror tar sig lätt in i kroppens mitokondrier och vi får snabbt energi. De bildar ketoner. Ketoner är ett bränsle som hjärnan tycker väldigt mycket om. Eftersom det gynnar keton-produktionen upplever många en mental klarhet när de äter kokosolja. Det har visat sig att man förebygger demenssjukdom och alzheimer genom att äta kokosolja, och ger även en direkt minnesförbättring. Hjärnans celler kan inte bränna vanligt fett, utan bara glukos (blodsocker) eller ketoner.

Man kan numera köpa ren MCT-olja som är flytande. Jag använder denna i våra smoothies.

Jag är övertygad om att kokosolja är bra för hälsan. Först och främst för jag märker en sån enorm skillnad i mitt eget mående sedan jag började äta kokosolja. När jag äter en högfettskost så håller sig mitt blodsocker stabilt och jag har inte de kraftiga dippar i humör och ork som annars varit mina följeslagare under hela min uppväxt. Med kokosolja så håller jag mig mätt länge och slipper blodsockerfall. Jag mår oerhört bra av detta. Jag har inte haft som mål att gå ned i vikt men har gjort det ändå sedan jag började äta kokosolja. Många tror fortfarande att man blir tjock av att äta fett men detta måste vara en av vår tids största myter. Jag har alltid ätit äkta grädde och undviker lightprodukter och har aldrig haft problem med övervikt. Men det var inte förrän jag började äta kokosolja som mitt blodsocker blev mer stabilt.



När använder jag kallpressad kokosolja?

Personligen använder jag kallpressad ekologisk kokosolja bland annat:

- När jag dricker kaffe (tar en rejäl tesked och låter kokosoljan smälta i kaffet).
- När jag dricker te (på samma sätt som med kaffet).
- När jag dricker min dagliga kopp med guldmjölk. I min variant av gurkmejapasta så har jag kokosolja i receptet.
- När jag steker mat (om kokos-smaken passar till det jag lagar).
- När jag poppar popcorn. Vi har ofta popcorn till vårt fredagsmys och då tar jag en rejäl matsked i kastrullen när vi poppar.
- När jag kokar havregrynsgröt på morgonen så har jag alltid i en rejäl matsked kokosolja när gröten kokat klart, vilket ger betydligt mer mättnad efteråt än om jag äter gröten utan fett.
- Ibland tar jag kokosolja rakt upp och ned som ett tillskott, d.v.s tar en tesked och äter den direkt som den är.
- Jag har kokosolja i den granola som jag gör och som är omöjlig att bli trött på. Den finns alltid i vårt skafferi numera.

Förutom att äta kokosoljan använder jag den:

- Som makeup remover. Inget slår lite kokosolja på en bomullspad för att ta bort makeup på kvällen.
- När jag sköljer munnen med kokosolja för att få vitare tänder och ta bort oönskade bakterier i munhålan, s.k oil pulling.
- Sommartid brukar jag använda kokosoljan som hudkräm de dagar som huden behöver mer fukt.
- Många gör även sin egen deo med kokosolja.
- Kokosolja är också utmärkt att använda som behandling om du har fått hårlöss.

Skriv gärna i kommentarerna om ni har fler användningsområden för kokosolja.
Det finns även en smaklös variant av kokosolja, som brukar heta Neutral. Personer som har svårt för kokossmaken brukar föredra denna. Det kan vara bra att veta att denna variant innehåller citronsyra. Man använder citronsyra för att få bort den naturliga kokossmaken. Många upplever att allergier ökar när de äter mat som innehåller citronsyra samt använder hudkrämer, schampo och tvättmedel m.m som innehåller citronsyra. Det behöver inte stå med på innehållsförteckningen att citronsyra används, därför talar jag om det ifall det är fler än jag som försöker undvika citronsyra. Här har jag tidigare skrivit om citronsyran och varför jag vill undvika den tillsatsen.



Källor:
Podcasten 4Health med Anna Sparre, avsnitt 139: Kolesterol - vän eller fiende?
Podcasten 4Health med Anna Sparre, avsnitt 103: Kokosolja och MCT, medium chained triglycerides.
Podcasten 4Health med Anna Sparre, avsnitt 30: Fetter - och skillnaden mellan margarin, smör och matfettsblandning.
ETC: Myndigheten är köpt av matjättarna.
Uffe Ravnskov: Hur kolesterolmyten hålls vid liv.
Ralf Sundberg: Har du fyllt 60 och har högt kolesterol? Grattis!
Martina Johansson: Falsk fakta i GP - Artikel om kokosolja.

Något som är väldigt viktigt för mig är att sträva efter att äta en kost bestående av mycket näring och bra fetter, gjord på rena ekologiska råvaror med minimalt med tillsatser och tillsatt socker. Det är något som jag haft som målsättning de senaste åren och det är en resa som aldrig tar slut. Jag strävar efter att äta på detta sätt, men i realiteten kan jag naturligtvis omöjligt leva på detta sätt hela tiden, alla dygnets timmar samt alla dagar året om. Dels har övriga familjemedlemmar synpunkter på vad de önskar äta och ibland är vi på resande fot och då är det ofta mycket svårare att kosten blir optimal. Ibland är vi bortbjudna och jag skulle aldrig kräva av någon som är så vänlig att de bjuder oss på mat att de ska anpassa sig efter mina önskemål. Andra gånger äter vi ute på restaurang och då är det inte alltid lätt att hitta bra alternativ, särskilt om man är på resande fot och inte känner till stadens utbud av bättre restauranger som uppfyller mina kriterier för vad bra kost är. Och jag tänker att det måste få vara okej att det får bli så. Så länge det är undantag och inte stående inslag i vardagen så är det okej för mig att det blir en hämtpizza ibland, eller att barnen önskar gå och äta på Max några gånger per år trots att de inte serverar mat som jag anser är bra eller ens okej. Vi är en familj och då kan jag inte köra över de andra utan måste givetvis ta hänsyn till deras önskemål och tankar kring maten.

Fläskpannkaka på mitt sätt, på second hand-fyndat vackert fat med guldkant.

En maträtt som inte är min favorit men som barnen älskar är fläskpannkaka gjord i långpanna. Barnen älskar det och frågar i perioder efter denna pannkaka. Mitt tips är att försöka göra det man kan för att påverka så även en måltid som inte är särskilt bra ur hälsosynpunkt blir lite mer hälsosam. Det finns alltid val du kan göra bättre. T ex att välja ekologiska råvaror (om du inte brukar det) eller välja hälsosammare varianter.

Pannkaka innehåller normalt både stora mängder vitt mjöl samt komjölk, två produkter som visat sig kunna bidra till ökad inflammation i kroppen. Vi har dessutom en dotter som är känslig för gluten så vitt vetemjöl är inte ett alternativ för oss. Jag tänkte idag dela mitt recept på hur jag gör barnens fläskpannkaka, där jag med små knep lyckats göra den ganska mycket mer hälsosam utan att för den skull tumma på vad barnen önskar sig.

Jag använder t ex stenmalet ekologiskt fullkornsmjöl från Warbro Kvarn (antingen virvelmjöl, Enkorn eller Emmer). Dessa mjöler köper jag i 4 kg-säckar på Ekobutiken i Örebro. Kolla annars hemsidan för återförsäljare nära dig, eller försök hitta andra kvarnar som har stenmalda ekologiska fullkornsmjöl. Warbro Kvarns mjölsorter räknas som kulturspannmål och har högre näringvärde och både protein- och mineralinnehållet är högre, samt innehållet av antioxidanter. Mjölken jag använder i pannkakorna är ohomogeniserad, vilket betyder att fettmolekylerna inte är sönderslagna vilket de är i "vanlig" komjölk. Detta gör att den är lättare för kroppen att ta till sig då den inte är lika sönderprocessad som vanlig mjölk är. Jag själv får ont i magen av att dricka vanlig mjölk men ohomogenierad lantmjölk fungerar. Jag dricker dock vanligtvis endast små mängder mjölk, så som i kaffet. Vill man ta det ytterligare ett steg kan man testa att byta ut lantmjölken mot t ex ekologisk havremjölk. Jag har sedan flera år ersatt vanligt bordssalt med oraffinerat havssalt (här kan du läsa om varför det är ett bättre val). Barnen vill ha lingonsylt till och jag har hittat rårörda lingon som endast innehåller lingon och socker, inga tillsatser och ingen citronsyra som annars är vanligt i köpesylt. Här kan man även göra sina egna rårörda lingon genom att blanda lingon med lite socker. Det är socker, visst, men ändå ett steg i rätt riktning. Jag har försökt att endast använda lingon men det blev för surt för barnen. Jag brukar även steka äpplen till och gärna nu på hösten när vi får mycket äpplen från grannar är det ett utmärkt sätt att ta tillvara på dessa. Till mig själv river jag ingefära fint och strör över min pannkaka (barnen tycker än så länge att det är lite för starkt).

Guldkant på vardagen för barnen kan vara att få äta favoriträtten fläskpannkaka. Guldkanten för mig är att få äta min pannkaka på dessa vackra secondhand-fyndade vackra fat (som dessutom har guldkant).

Här kommer mitt recept på lite mer hälsosam fläskpannkaka:


RECEPT SARAS FLÄSKPANNKAKA

3 dl stenmalet fullkornsmjöl (jag använder 2 dl Enkorn och 1 dl Emmer, alternativt 3 dl Virvelmjöl)
6 dl ekologisk ohomogeniserad ekologisk lantmjölk (jag använder denna)
4 stycken ekologiska ägg
1/2 tsk oraffinerat havssalt (jag använder detta)
1 paket ekologiskt bacon

Tillbehör:
Rårörda ekologiska lingon
3-4 ekologiska äpplen, stekta i smör i små bitar. Krydda med ekologisk malen äkta kanel
ca 2 cm ekologisk ingefära, riven på finaste riven.

Sätt ugnen på 225 grader. Blanda mjöl och salt. Vispa i hälften av mjölken. Tillsätt äggen och resten av mjölken.

Stek bacon knaprigt och låt droppa av på lite hushållspapper. Klipp i små bitar.

Smöra en långpanna. Lägg ut baconet. Häll på smeten och grädda i mitten av ugnen i 20 - 25 minuter.

Servera med stekta äpplen med kanel, rårörda lingon och lite riven ingefära.

Bon Appétit!

Dessa ekologiska rårörda lingon innehåller inte några tillsatser. Jag köpte denna burk på Coop.

På grund av hög sockermängd så har jag lite koll på hur mycket sylt barnen lassar på sina pannkakor så det inte blir så mycket.

Blir det pannkakor över så sparar vi dem och barnen äter dem kalla dagen efter som mellanmål.

Nu önskar jag er alla mina läsare en fin fortsättning på veckan. Vi ses snart igen.

Ett pyssel som vi brukar göra varje höst är att plocka några kvistar med oöppnade kastanjer. Sedan får barnen hänga upp dem med bomullssnöre i sina fönster och ovanför köksbordet. Dag för dag kan vi sedan studera hur skalet till kastanjerna sakta öppnar sig och vi brukar ha gissningstävling om när kastanjenötterna ska ramla ut. Barnen tycker det är spännande att se hur skalet sakta öppnar sig. Detta är ett sätt att göra barnen mer delaktiga i allt det fantastiska som händer i naturen.

I år verkar dock inga kastanjer finnas i Örebro så jag fick ta bilder jag tagit tidigare år. Är det bara här i Örebro som det inte blivit några kastanjer eller är det någon runt om i södra Sverige som sett dem i höst?

Det är spännande att se hur kastanjerna öppnar sig mer och mer för varje dag.

En helt oöppnad kastenjenöt.

Det är kul att plocka kastanjer tillsammans med barnen.

Det är oerhört vackert att sedan använda kastanjerna som dekoration, t ex på ett fat tillsammans med några ljus.

Här berättar jag mer om kastanjenötter, hur de kan användas för att minska stress och få mer ro.

Här kommer recept på något riktigt gott, som samtidigt är fyllt med mycket näring och som enkelt att göra. Denna lyxiga chiapudding med chokladcreme som topping kan ätas som en lyxig frukost, ett festligare mellanmål eller som en god efterrätt. Chiapuddingen blandar du ihop kvällen innan och chokladcremen mixar du enkelt ihop direkt innan servering. Toppa med chokladcremen, lite frusen mango eller hallon och några skivor banan.



RECEPT CHIAPUDDING MED CHOKLADCREME                Räcker till 4 personer

Chiapudding:

4 - 5 dl ekologisk havremjölk
6 msk ekologiska chiafrön
1 dl frysta ekologiska hallon eller jordgubbar
1 tsk flytande ekologisk honung

Blanda allt noga i en glasburk och rör om. Förvara med tättslutande lock i kylskåpet över natten eller minst en timme så chafröna hinner suga upp vätskan och puddingen får rätt konsistens.

Chokladcreme:

4 dl urkärnade ekologiska dadlar
2 msk ekologisk kakao
1 ekologisk avokado
1 ekologisk banan
2 tsk ekologisk kallpressad kokosolja

Mixa allt till chokladcremen med en handmixer tills den blir slät.

Tillbehör:

1 skivad ekologisk banan
1 dl färska eller frysta ekologiska bär, t ex hallon, mango eller granatäppelkärnor.

Lägg skivad banan och några bär i botten av ett glas. Ta gärna ett glas på fot för en festligare känsla. Häll chiapuddingen över och toppa med en rejäl klick chokladcreme och lite mer bär samt några skivor banan.


Nu önskar jag alla mina läsare en riktigt fin helg. Nu tar jag ledigt några dagar och ser fram emot att spendera tid med min älskade familj. Vi ses nästa vecka!

Idag är det 3 år sedan denna blogg föddes. Det känns både som det var länge sedan och nära i tid på samma gång, sedan den där dagen i slutet av september 2014 då jag skrev mitt allra första inlägg. Otroligt mycket har hänt sedan dess och Saras Eviga har utvecklats och växt så det knakar. Numera har bloggen har haft besök av närmare 1,1 miljon läsare. Saras Eviga på Instagram har över 5000 följare och Saras Eviga på Facebook följs av närmare 2000 personer. Jag har hunnit med att utbilda tusentals förskolepedagoger och föreläst för många, många olika typer av grupper.  Att inspirera till en mer hållbar livsstil med färre skadliga kemikalier är sedan i våras mitt arbete på heltid. Inte hade jag kunnat tro detta då jag skrev mitt första inlägg för tre år sedan. Men ingen är gladare än jag. Att få arbeta med det man tror på så starkt och som man brinner för känns som en oerhörd lyx och jag är så otroligt tacksam över den resa jag gjort under dessa tre år.

Jag vill från djupet av mitt hjärta säga TACK till alla er som läser, delar mina inlägg och sprider informationen vidare. Tack till alla er som kommenterar och ställer frågor. Tillsammans kan vi göra världen till en bättre plats. Jag tror att en hållbar värld är möjlig. Tillsammans är vi starka.

Saraseviga.se fyller 3 år idag. Utan er läsare hade inte detta varit möjligt. Från djupet av mitt hjärta TACK!

Igår testade jag att göra egen pesto, något som jag tänkt göra så länge men som inte blivit av förrän nu. Det blev fantastiskt gott! Smakerna av basilika och vitlök tillsammans med parmesanost förstärks när de blandas med olivolja. Denna röra är väldigt näringstät och det kan man nästan känna på de otroliga smakerna. Roligt var också att barnen älskade det. En av dem slickade skålen där jag mixat ihop allt. Att göra egen pesto går på endast några minuter. Så här gjorde jag:

Jag kan ofta känna mig rätt så splittrad över en grej med Saras Eviga. Mitt mål och mitt fokus med både bloggen, Instagram och Facebook är att inspirera till en mer hållbar livsstil med mindre skadliga kemikalier i vardagen. Ganska ofta händer det att jag tipsar om saker som man kan köpa som är bra ur dessa två perspektiv (hållbart och kemikaliesmart). Det känns konstigt ibland, då huvudpoängen med en hållbar livsstil bland annat innebär att sänka konsumtionstakten. Att sluta köpa så förbaskat mycket grejer eftersom det är en stor bidragande orsak till att vi håller på att ta kål på vår planet.

Idag konsumerar jag extremt mycket mindre än för några år sedan. Jag får inte längre en kick av att köpa saker som jag kunde få innan eftersom jag numera vet den tråkiga baksidan med ett sånt köpbeteende. Det går inte längre att njuta av något som jag vet är så vansinnigt fel. Men jag har trots det ändå aldrig låtit min hållbara livsstil bli ett hinder för mig där jag slår knut på mig själv bara för att undvika köp. Behöver vi något så köper vi det. Att leva hållbart får och ska inte vara för krångligt, för då tappar vi lusten och struntar helt i det. Det är den enorma överkonsumtionen som vi behöver sluta med om jordens resurser ska kunna räcka till. Att leva innebär att vi måste konsumera till en viss grad. Vi behöver mat, vi behöver kläder att ha på oss, någonstans att bo o.s.v. Och det är där jag ofta kommer in med tips och inspiration. Att visa på mer hållbara och giftminimerade val när konsumtion ändå är nödvändig.

Att tipsa om att äta mer frukt från våra egna trädgårdar är lätt. Men hur blir det när jag tipsar om saker som man köper?

Jag utgår ofta från mig själv när jag skriver här på bloggen. Vad skulle jag vilja läsa om? Jag uppskattar när någon annan tagit reda på vart jag kan köpa de mest miljövänliga strumporna av god kvalitet så att jag inte själv behöver göra allt arbete med att leta runt när mina nuvarande strumpor gått sönder och behöver ersättas. Jag vill att det ska vara enkelt att leva hållbart - det ska vara kul och får inte bli för krångligt för då ger vi upp. Jag tänker att fler känner som jag och därför blir det en hel del tips från mig om vart du kan köpa än det ena än det andra, framförallt på mitt Instagramkonto. Men jag känner mig kluven ibland och rädd att jag kanske uppmuntrar folk till ännu mer konsumtion. Förstår ni hur jag tänker? Hur tänker ni? Lämna gärna en kommentar så jag får veta hur era tankegångar går. Vill ni fortsätta få tips på bra alternativ eller blir det för mycket fokus på att köpa mer prylar tycker ni? På nåt sätt tänker jag att det ändå är så här jag bör agera, men i perioder känns det som att allt jag tipsar om är saker som är bra att köpa. Men de är ju bara bra att köpa om du verkligen behöver dem. Det blir ju helt galet om du går och köper de där strumporna jag tipsar om när du redan har strumplådan full där hemma.

Att leva hållbart är roligt. På bilden syns grönkål som jag köpt på Ekobutiken i Örebro, närodlad och ekologisk. På fötterna har jag skor som är vegetabiliskt garvade och miljömärkta med EU`s Ecolabel. Byxor är GOTS-märkta och jackan är från tiden innan jag blev miljömedveten. Den har hängt med i 7 år. Jag vill kunna fortsätta att ge tips på hållbara och kemikaliemarta produkter men vill inte att det ska leda till överkonsumtion.

För mig innebär det att leva hållbart bland annat att välja second hand i första hand när jag köper mina och barnens kläder, att välja GOTS-märkt de få gånger när jag köper nya kläder, att välja ekologiskt i matvaruaffären, att välja produkter som är så giftminimerade som bara är möjligt och att inte köpa mer än jag behöver. Det resulterar bland annat i att jag värdesätter maten jag köpt hem på ett annat sätt än tidigare, vilket i sin tur resulterar i att vi har väldigt lite matsvinn (jag har svårt att slänga mat som jag vet odlats med omtanke om vår miljö), och min garderob är inte knökfull med kläder utan innehåller endast de kläder som jag verkligen gillar och trivs i.
Jag har aldrig känt det som en uppoffring att konsumera mindre. Det är tvärtom en av de saker som ger mig en djupare mening med mitt liv, som gör att jag känner att mitt liv gör skillnad. För det gör det. Varje människas steg mot en mer hållbar värld gör ENORM skillnad. Och både stora och små steg räknas. Glöm aldrig det.

Sedan drygt ett år tillbaka så bakar jag eget surdegsbröd (här berättar jag hur man gör). Det är fantastiskt gott och något HELT annat än köpebröd och bröd bakat på jäst. Till skillnad från bröd bakat på jäst så håller äkta surdegsbröd utan problem upp till en vecka att stå framme i rumstemeratur utan att bli torrt och tråkigt. Jag bakar alltid två bröd i taget och när det börjar bli en vecka efter jag bakat brödet så kan det börja kännas lite torrt och tråktigt. Men med tanke på all tid och kärlek jag lagt ned på baket av brödet så är det uteslutet att slänga något. Då är jag så glad att det finns saker man kan göra för att göra brödet ljuvligt gott igen. Favoriten här hemma är att vi gör fattiga riddare som förvandlar vilket torrt och tråkigt bröd som helst till något riktigt, riktigt gott. Andra goda sätt att ta vara på torrt bröd är att göra varma mackor i ugn, eller att göra bruschetta av dem.

Fattiga riddare. Här med en klick guaqamole och lite basilika.

Så här gör jag mina fattiga riddare, som självklart kan göras även på bröd bakat på jäst:


RECEPT FATTIGA RIDDARE

1 ekologiskt ägg.
1 krm oraffinerat havssalt.
1 1/2 dl ekologisk lantmjölk (havremjölk går också bra om man vill undvika komjölk).
1/2 dl ekologiskt mjöl (jag brukar ta Enkorn, men dinkelmjöl funkar också bra).
Äkta kanel efter smak.

Blanda mjöl och salt. Vispa i hälften av mjölken tills allt blandats väl. Sedan i med resten av mjölken samt ägget. Värm en stekpanna med mycket smör. Doppa brödskivorna i smeten och stek dem sedan på båda sidor tills de får en gyllenbrun färg. Jag brukar ställa in de bröd jag stekt på en tallrik i ugnen (50 grader) för att hålla dem varma tills jag stekt alla bröd. Servera med t ex med lite ekologisk lönnsirap och du har förvandlat de mest tråkiga torra brödskivor till en riktigt lyxig frukost!

Fattiga riddare förvandlar torrt och tråkigt bröd till ljuvligt gott bröd. Här med en klick guaqamole. Skålen med vindruvor samt den med guacamole har jag fyndat second hand.

Ett berg av fattiga riddare kan bli en del av den lyxig helgfrukost.

Kemikaliebantartips:

- Använd ekologiska råvaror och gärna ett fullkornsmjöl. Själv älskar jag mjölerna från Warbro Kvarn som jag köper på Ekobutiken i Örebro. Enkorn är favoriten, följt av Virvelmjölet på dinkel. Båda är 100% fullkornsmjöl och är riktigt goda att använda till att göra fattiga riddare.

- Använd redskap i rostfritt stål, trä, glas eller porslin och undvik plast då detta kan läcka tillsatsämnen som kan vara hormonstörande. 

- Använd en stekpanna i gjutgärn. Skippa stekpannan i teflon / non-stick-beläggning då dessa innehåller perfluorerade ämnen (PFAS). 

Jag brukar tjata om sköljmedel när jag är ute och föreläser och jag har skrivit om det på bloggen tidigare (läs dessa inlägg här och här). Men detta är något som tål att upprepas. Anledningen är att jag märker att det fortfarande är många som använder sköljmedel när de tvättar sina kläder. Mitt enkla, korta och koncisa råd är: Sluta med det.

Skippa sköljmedlet. Lånad bild från Allers.se.

Sköljmedel är en kemikaliebomb som är allt annat än bra. Det finns så många nackdelar med denna produkt. De viktigaste är:

- Sköljmedel är giftigt. Det innehåller parfym och i denna doft finns hormonstörande mjukgörare, så kallade ftalater (samma som finns i mjuka plastleksaker gjorda av PVC och i plasttryck på kläder). Men trots att sköljmedel innehåller dessa giftiga hormonstörande ämnen så behöver de inte ens stå med på innehållsförteckningen. Det räcker nämligen med att tillverkaren skriver ut parfym. Ftalater tillsätts för att dofterna ska stanna kvar längre i plagget. Men dessa hormonstörande ämnen är inget som barn ska utsättas för, det kan störa både deras neurologiska utveckling, och leda till bland annat beteendestörningar som påminner om symtomen vid ADHD. Lukten från sköljmedel har visat sig leda till direkta konsekvenster som koncentrationssvårigheter, huvudvärk och nedsatt immunförsvar.

- Sköljmedel är starkt allergiframkallande. Hur många människor är inte allergiska idag? Vi måste få ett stopp på denna utveckling. Om alla slutade använda sköljmedel och parfym skulle vi komma ett stort steg mot en lösning på denna alltför tråkiga trend. Dofterna i sköljmedel är konstruerade så att lukten ska stanna kvar. Den avtar inte. Inte ens om du tvättar kläderna utan sköljmedel så försvinner doften. Dessa dofter går de som bär plaggen sedan och andas in under hela dagen (eller natten om det är pyjamas, underkläder och sängkläderna som är tvättade med sköljmedel). De finns också ett stort antal människor som lider av överkänslighet mot dofter, så kallad sensorisk hyperreaktivitet. Bara i Sverige är ca 400 000 personer drabbade, jag är en av dem. Symtomen är svårigheter att andas, hosta och snuva.

- Sköljmedel är en stor miljöbov. Det ställer till med stora problem då våra reningsverk inte kan ta hand om många av de ämnen som de består av, och de går ut därför rakt ut i våra hav. Där ställer dessa kemikalier till med stor skada hos vattenlevande organismer, de bland annat stör deras fortplantningsförmåga.

- Sköljmedel förstör dina kläder. Det är sant. Att använda sköljmedel när du tvättar dina kläder förkortar deras livslängd. Anledningen är för att det binder till sig fukt så att kläderna aldrig blir helt torra och detta bryter ned klädernas elasticitet.

Men varför använder människor sköljmedel då? Det måste ju vara bra på nåt sätt eftersom så många fortfarande använder det. Tidigare fanns inte denna produkt och vi klarade oss fint utan. Men så började man tillverka mer och mer syntetkläder och de blev statiska när de tvättades. Sköljmedel tar bort denna elastisitet. Det påstås även göra dina handdukar mjukare (anledningen är som jag skrev ovan, att sköljmedel gör att kläderna aldrig blir helt torra). Så förutom en mjukare handduk får du även en handduk som inte alls har samma uppsugningsförmåga om du tvättar den med sköljmedel.

Men icke statiska kläder och mjuka handdukar - ska vi inte få ha det fortsättningsvis? Ja, visst går det att ordna. Det finns ett sätt som varken är giftigt eller skadar barns hormonella utveckling, ger oss allergier och förgiftar våra hav. Lösningen är så enkel och billig att det är svårt att tro att det är sant:

Ättika!

Skippa sköljmedlet och använd ättika istället.

Häll en 1/2 deciliter ren matättika (jag använder denna) i sköljmedelsfacket. Välj gärna den som är 24% då den är outspädd. Köper du den som är 12% så är den utspädd med hälften vatten och det är ett dyrt sätt att bära hem vatten på tycker jag.

Ättikan gör kläderna mindre statiska, mjukare och tar bort dålig doft från kläder så som svett- och hästdoft. Har du en starkt doft du vill bli av med, t ex disktrasan som börjat lukta surt så lägg den i handfatet med ca 1 dl ättika och lite vatten i några timmar innan du ska tvätta. Det tar garanterat bort all oönskad doft. Doften av ättika försvinner så snart kläderna torkat efter tvätten och de blir helt doftfria. Ett annat stort plus med ättika är att det gör din tvättmaskin skinande ren och tar bort oönskad lukt även ur tvättmaskinen som ibland har en tendens att börja lukta sunkigt. Ättika är också väldigt billigt, en flaska kostar ca 12 kronor och räcker till ca 6 tvättar. Det betyder att du betalar 2 kronor per tvätt.

Är du van att kläderna ska dofta? Tillsätt några droppar ren eterisk olja tillsammans med ättikan i sköljmedelsfacket. Lavendel är min favorit, men även rosmarin och citrongräs doftar gott. Rena eteriska oljor brukar finnas att köpa på hälsokostbutiker. Du kan även beställa dem t ex här. Sen tror jag att det är en vanesak. Vi behöver inte dränka allt omkring oss i olika dofter. När man väl vant sig av så är det faktiskt riktigt härligt att saker får lukta så som de gör utan att förtäckas med andra starkare dofter.

Med vanlig 24% matättika så blir dina kläder mjukare, mindre statiska och du får på köpet en skinande ren tvättmaskin. Ättikan köper du i en vanlig matvarubutik och den kostar inte många kronor. Tillsätt några droppar ren eterisk olja om du nödvändigtvis vill att kläderna ska dofta. Annars går det precis lika bra utan doften. Vill du vara ännu mer klimatmsart? Testa att tvätta kläderna med tvättnötter. Här berättar jag om hur det går till.

Jag VET att det kan vara svårt att bryta invanda vanor och mönster. Men testa. Bara testa. Detta är ett så enkelt sätt att minska sin exponering för skadliga kemikalier i sin vardag. För många så räcker det med att bara ta bort sköljmedlet. Men är du osäker och tvekar, så testa ättika istället. Jag lovar att du inte kommer att bli besviken.