Saras Eviga

Den 28 mars uppmärksammades "vår" skog i SVTs program Agenda i avsnittet som heter Striden om skogen. Även Rapport riksnyheter uppmärksammade tidigare under kvällen inför det kommande reportaget i Agenda. För att se hela inslaget på Rapport så kolla under höjdpunkten "Media - Vår skog" på mitt Instagram.

Igår, den 6 april, var jag med i Nerikes Allehanda och berättade om min kamp för att bevara skogen. Det blev förstasidan i bilagan för Bergslagen och Sydnärke samt ett heluppslag i tidningen.

Här nedan kan du klicka dig vidare för att både se reportaget i Agenda samt läsa hela artikeln i Nerikes Allehanda.

Foto: Samuel Borg, Nerikes Allehanda

HÄR kan du kolla på Agenda, avsnittet som heter Striden om skogen. 19 minuter in i programmet börjar delen som handlar om skogen.

Artikeln i NA den 6 april:

Sara slåss för att rädda skogen.

Avverkningsplaner krockar med naturvärden.

Häradskog vill avverka ett 8,6 hektar stort skogsområdet i Dorvestorp i Lekhyttan.

Sara Johansson, som äger en stuga i närheten, menar att skogen måste bevaras och gör nu allt hon kan för att stoppa avverkningen.

- Hela skogen är fylld av naturvärden som måste bevaras, säger Sara Johansson.

Sara Johansson och hennes familj bor i Örebro. De köpte stugan i Dorvestorp, en bit in i Lekhyttan, i november och har sedan dess varit där de flesta helgerna och gjort sig hemmastadda.
Sara Johansson driver bloggen ”Saras Eviga”, där hon ger tips och inspiration om hur man kan leva mer hållbart och miljövänligt. Bloggen har växt sig stor och i dag har hon 5 000 följare på sitt Instagram med samma namn. Där kan man följa vardagen i stugan och hur Sara har bekantat sig med den omgivande skogen.

Sara Johansson visar ett av fyra områden i skogen, som klassas som nyckelbiotop och därför anses extra skyddsvärd.

Men den nya bekantskapen kan snart vara ett minne blott. Hardemo Häradsallmänning, som äger skogen, vill avverka 8,6 hektar skog i ett område som börjar på andra sidan vägen, mittemot stugan.

– Det finns höga naturvärden här i skogen, berättar Sara Johansson, när hon stegar in bland granar, tallar, aspar och askar.

- Det är som ett sagolandskap. Helt magnifikt, säger Sara Johansson om de gamla träden på marken nära hennes stuga.

– Det som gjorde att vi ville köpa gården var bland annat närheten till skogen och att det finns ett oerhört rikt djurliv här, fortsätter hon.
Hon har sett kattuggla på gården och i söndags upptäckte hon tjäderspillning i skogen. Även spillkråka ska finnas i området.
– Det är helt katastrofalt att de vill ta bort all skog! Vi kommer inte att ha mycket djurliv kvar då.
Hon pekar också på artrikedomen och den biologiska mångfalden när det gäller lavar, mossor, svampar och annan växtlighet. Det finns fyra nyckelbiotoper i skogen, alltså områden som anses extra skyddsvärda och som därför inte ska avverkas. Enligt Sara är två av dem i området som Häradskog ansökt om att få avverka.

Sara Johansson.

Där finns naturskog och flera träd är över hundra år gamla. Det äldsta lär vara minst 250 år gammalt, enligt inventeringarna som gjorts i skogen.

– Den döda veden är otroligt viktig för skogen. Den är boplats för mycket levande.

Hon visar gamla gruvhål, små gruvor, stenrösen och murar. Fornlämningar som vittnar om boplatser och verksamhet från 1700-talet.

I söndags visade SVT:s ”Agenda” ett inslag om intressekonflikterna kring Sveriges naturskogar, där man bland annat gjorde ett nedslag i just Dorvestorp. 

Genom skogen rinner en bäck. Den lär inte överleva om träden ska avverkas, befarar Sara Johansson som har en stuga intill området som Häradskog planerar att avverka.

Den 26 januari lämnade Häradskog in en anmälan om att få avverka 8,6 hektar skog i området. Därefter har berörda haft fram till och med den nionde mars på sig att komma med synpunkter.

Den 17 februari fick Sara reda på det och sedan dess har hon haft all fokus på att stoppa planerna.

Hon har varit i kontakt med både Hardemo Häradallmännings ordförande, Mikael Niordson, och Häradskogs vd, Martin Strandberg.

– Jag frågade om jag kunde få köpa skogen för att kunna skydda den, men de hävdar att de inte vill sälja, säger Sara.

Hon har kontaktat Skogsstyrelsen och frågat om de kan göra en inventering i skogen.

– Jag fick till svar att de varken har tid eller resurser att göra det.

Sara tog kontakt med Örebro Skogsgrupp och kom genom dem i kontakt med Sebastian Kirppu, som arbetat i många år med att inventera skogar.

– Han hittade närmare tio skyddsvärda arter på en och en halv timme, som han var här, säger Sara.

Örebro Skogsgrupp, som hon blivit medlem i, ska fortsätta att inventera skogen. Alla ”fynd” rapporteras till Artportalen, som SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, ansvarar för.

- Känslan jag får är att det ser ut som en krigszon, säger Sara Johansson om det avverkade området ett 50-tal meter bortom hennes stuga.

Hon visar avverkningar som gjorts på andra områden i närheten av stugan. På väg tillbaka till säger hon målmedvetet:
– Jag ska göra allt jag kan för att rädda den här delen av skogen iallafall. Det handlar om att skydda naturvärden, den biologiska mångfalden och den svenska skogsturismen.
Hon är i färd med att skicka en ny skrivelse till häradsallmänningen, skogsbolaget samt Skogsstyrelsen och planerar även att göra en ansökan till Länsstyrelsen om att det berörda området ska bli ett naturreservat.
 Hon tycker inte att markägarna och skogsförvaltarna tar tillräckligt stor hänsyn till klimatet och den biologiska mångfalden. På sin blogg beskriver hon situationen som Davids kamp mot Goliat.
– Det är pengarna som styr!

Martin Strandberg är vd för Häradskog. Han berättar att en avverkningsanmälan för området gjordes redan för fem år sedan, men då arbetet med att hantera angrepp från granbarkborre på andra fastigheter upptagit så pass mycket tid lades de planerna på is. Nu är alltså avverkningsanmälan förnyad.
- Vi gör en anmälan när vi anser att skogen är gammal och mogen att avverkas, säger Martin Strandberg.
Det finns ingen tidsplan för det här området bestämt.
- När det gäller frågan om att köpa skogen får hon inte det. Man kan inte stycka av en skogsareal som är mindre än 30 hektar. Det tillåter inte Lantmäteriet. Dessutom får vi inte sälja heller, enligt våra relger och reglementen, säger Strandberg.

Vad säger du om Sara Johanssons argument mot att avverka?
- Hon har sagt att det finns höga naturvärden och djur som trivs i skogen. Vi har ett ansvar i vår verksamhet och vi gör naturvärdesbedömningar när vi gör en anmälan, säger Strandberg.
- Bollen ligger hos Skogsstyrelsen. Säger de till oss att vi inte får avverka så gör vi inte det. Och ska det bli naturreservat i skogen kommer Länsstyrelsen till oss, fortsätter han.

Han berättar att det pågår tre processer för att bilda naturreservat i skogar som bolaget förvaltar och i den aktuella häradsallmänningen skapas ett naturreservat inte långt ifrån skogen Sara Johansson vill skydda.
- Utifrån det jag såg i Agenda tror jag inte att Länsstyrelsen går vidare, om Sara Johansson ansöker om att ett naturreservat ska bildas där. Men det ligger inte hos mig att bedöma. 

Enligt Strandberg finns endast en nyckelbiotop inom det aktuella området vilken inte ska avverkas.

I Agenda lyftes frågan om huruvida för mycket naturskog avverkas i det svenska skogsbruket.
- Fem procent av våra arealer avverkar inte vi. Vi tar ett stort ansvar. Jag tror lösningen ligger i att kunna kombinera skogsbruk med att bevara naturvärden och spara områden, säger Martin Strandberg.

Text & Foto
Samuel Borg
019-15 54 44
samuel.borg@na.se 

Vill du få mer inspiration kring hur du kan leva mer hållbart? Följ mig på Instagram, där heter jag Saraseviga. Vill du läsa mer om livet på vår gård så följ mig gärna på Instagramkontot @garden.i.bergslagen. Där berättar jag om stort och smått gällande det hållbara livet på vår 1700-talsgård.

Gilla och följ Saras Eviga på Facebook. Där delar jag länkar till alla nya blogginlägg jag skriver så du inte missar dem, men också annat som har med hälsa och en hållbar livsstil att göra. Välkommen!

Efter att ha gått i mer eller mindre hopplöshet i drygt en vecka så beslutade jag att ringa en gammal vän som jag inte haft kontakt med på drygt ett år. Jag hade en känsla av att hon är väldigt kunnig kring allt det som naturen har att erbjuda. Sagt och gjort, jag ringde henne tio dagar efter vi fått beskedet att skogen skulle avverkas. Denna underbara människa säger direkt att: "Jag kommer ut redan imorgon och kollar er skog för att se om jag kan hitta några skyddsvärda arter". Det var en sån stark känsla. För första gången kände jag att någon mer än vi i familjen faktiskt vill vara med och försöka rädda skogen.

Sedan dess har min vän varit ute två hela dagar och vi har tillsammans gått runt och försökt inventera skogen. Hon har letat med lupp och kikare och jag har gått bredvid och försökt lära mig vilka arter som jag ska leta efter och vart man kan finna dem. Detta är som en helt ny värld. Skogen innehåller så mycket! Ja, det är en hel värld. Ett helt ekosystem med biologisk mångfald, där varje liv behövs för att andra liv ska kunna levas där. Det är bara i riktigt gammal skog som många av de skyddsvärda arterna kan leva. Den behöver vara åtminstone runt 100 år. Vår skog har kommit en bra bit för att vara ett riktigt himmelrike för de mest sällsynta arterna i svenska skogar.

Jag vid två gigantiska lärkträd i "vår" skog.

Den 10 mars skrev jag ett mail för att bli medlem i både föreningen Skydda skogen samt Naturskyddsföreningen i Örebros skogsgrupp. Min vän som hjälpt mig att inventera skogen är själv medlem i skogsgruppen och rekommenderade gruppen varmt. I mina mail berättade jag även min historia i stora drag. Kände att jag griper efter halmstrån men jag måste gripa varje halmstrå jag kan för att försöka stoppa avverkningen.

Det som hände sen får jag nästan gåshud av när jag tänker på det. Det råkade sig nämligen så, att bara dagar efter jag skickat mitt mail skulle den person som jag gissar är mest kunnig på att inventera skyddsvärda arter i skog, Sebastian Kirppu, skulle komma till Örebro för att hålla en tio dagar lång miniforskningsresa. Trots restriktioner p.g.a Covid och vi inte kunde vara fler än max 7 personer per dag så lyckades jag få vara med på två av dessa dagar. Jag har lärt mig så enormt mycket under dessa dagar! Första dagen i skogen tillsammans med Sebastian Kirppu tog jag mod till mig och frågade jag om han kunde komma till "vår" skog och inventera efter att kursdagen var slut. Trots att han hållit kurs i en hel dag så sa han "Javisst, självklart ska vi kolla in den närmare". Han, jag och en till från Skogsgruppen körde till vår gård. Vi hade ungefär 1,5 timme på oss att inventera skogen som är 8,6 hektar, innan solen gick ned. Trots väldigt tidsbrist så hann Sebastian hitta närmare tio stycken rödlistade och skyddsvärda arter i vår skog!!!! Fatta?! Detta är så bra att jag ryser. Det var hela tiden min magkänsla, att detta är en skog utöver det vanliga. En skog värd att bevara. Jag hade rätt. Allt som vi hittade är nu registrerat i Artportalen tillsammans med koordinater. Artportalen är ett system för inrapportering och sökning av artobservationer i hela Sverige och drivs av SLU Artdatabanken.

Förutom det vi funnit vid dessa inventeringar så har vi skådat ett stort antal spillkråkor (som är en rödlistad hackspett), ugglor och i helgen hittade jag även tjäder-bajs. Tänk, vi har en tjäder i "vår" skog! Det är så häftigt! Djurlivet här är så rikt att jag hissnar.

Jag och Sebastian Kirppu. Sebastian har bland annat sommarpratat efter att ha valts till Lyssnarnas sommarvärd 2014.

Bland annat detta hittade Sebastian i området som de vill avverka:

- Veckticka på en asp-låga

- Mörk husmossa

- Mycket blåsippor (tecken på att det är en kalkrik skog)

- Kransmossa/ kranshakmossa

- Stuplav

- Långfliksmossa

- 250-årig tall och flera till i samma åldersspann.

- Lunglav, på en lönn

Sebastians slutsats: Detta är en kalkbarrskog som en gång i tiden för cirka hundra år sedan var utsatt för kraftig avverkning men som sedan dess har fått vara i princip orörd. Denna skog behöver inventeras mer. Förmodligen kommer vi hitta en hel del svampar och Sebastian sa att han skulle bli förvånad om vi inte hittar den rödlistade knäroten i denna skog.

Basti in action i "vår" skog.

Jag har förutom att lära mig så mycket jag bara kan dessa dagar i skogen också deltagit i två digitala föreläsningar, den ena med titeln "Allt du behöver veta för att skydda skogen - när det gäller skogsjuridik" den 4 mars, samt "Artskyddsförordningen - ett verktyg för att skydda skog" den 25 mars. Båda anordnade av Naturskyddsföreningen kansli Väst.

Tibbi uppmärksammade mig i helgen på att det låg bajs från tjäder i "vår" skog. Hade jag inte varit med på de två utbildningsdagarna i skogen med Sebastian Kirppu hade jag inte vetat vad detta var. Tjäderbajs ser ut som ostbågar :-) Jag har fortfarande inte smällt att vi förutom allt annat skyddsvärt även har tjäder i vår skog!

Här nedan kommer bilder på några av de fynd vi hittat i vår skog. De flesta är så små att det krävs en lupp för att ens kunna se dem, men några kunde jag fotografera.

Ni som följer mig på Instagram vet att "vår" skog uppmärksammades i SVT Agenda. Veckans avsnitt hade de döpt till Striden om skogen. Det var Sebastian Kirppu som tipade dem och tog med filmteamet dit. Programmet genererade även att detta uppmärksammades i riksnyheterna, på Rapport igår den 28 mars. Men allt detta kräver ett helt eget inlägg, det kommer inom kort.

Källor:

Artportalen

Dagen efter vi fick beskedet att skogsbolaget planerar att avverka "vår" skog tog jag beslutet att jag kan inte annat än ta kampen för att göra allt jag kan för att rädda denna skog. Då visste jag inte ens hur det skulle gå till och på vägen under den månad som gått har jag lärt mig enormt mycket. Det var, och är en kamp likt David mot Goliat, men jag gör det jag kan för att skogen ska få vara kvar.

Maffigt träd i "vår" skog. Ett träd som fått åldras och nu är på väg att tappa sin bark. Om skogen får vara orörd så kommer detta träd att få stå upp många år än innan det faller till marken. Där på marken fortsätter det sin livscykel, nu som död ved och plats åt åtskilliga organismer i flera hundra ytterligare år.

Skogsbolaget lämnade in sin avverkningsanmälan den 26 januari och betänketiden gick ut den 9 mars. Vi begärde ut anmälan så fort vi fått beskedet från skogsvaktaren att skogen ska avverkas, men Skogsstyrelsen hade på inga sätt bråttom att skicka den till oss. Jag försökte få den skickad digitalt men fick till svar att det inte gick, trots att det är en offentlig handling. De tog lite mer än en vecka på sig innan de ens postat avverkningsanmälan. Om jag inte visste bättre skulle jag nästan tro att de inte ville vi skulle få den innan tidsfristen på sex veckor skulle löpa ut och därmed våra chanser att kunna påverka att de skulle stoppa avverkningen. När vi väl hade avverkningsanmälan i vår brevlåda var det mindre än två veckor kvar innan perioden löpte ut.

När en skogsägare vill avverka behöver de skicka in en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen som sedan har 6 veckor på sig att komma med invändningar. Trots att jag ringde och hade samtal med flera olika handläggare på Skogsstyrelsen så hände inget. De åkte inte ut för att inventera området trots att jag påpekade att detta var en gammal skog utifrån det jag kunde se och med väldigt högt naturvärde. Jag fick till svar att som skogsägare har du rätt att hugga ned 90% av din skog, du är bara skyldig att lämna kvar 10% trots att det är en betydligt större areal som t ex är klassad som nyckelbiotop. (Se länk nedan vad en nyckelbiotop innebär om du inte vet det).Detta är inte sant. Eller ska vi säga, det är en sanning med modifikation. För bara några veckor sedan kom en ny EU-dom som knäpper Sverige på näsan, som talar om att Sverige inte följer Artskyddsförordningen så som vi borde. EU-domstolen pekar på allvarliga felaktigheter i Sveriges skydd av arter. Beslutet från domstolen visar att förekomst av skyddade arter alltid måste beaktas vid myndigheternas ärendehantering. Något som inte sker idag. Se källa längst ned.

När vi gick in på Skogsstyrelsens kartor Skogens Pärlor där värdefulla skogsmiljöer och kulturlämningar i svenska skogar redovisas så fann vi att området runt vår gård där de anmält att de vill avverka så finns inget mindre än fyra olika nyckelbiotoper samt ett område märkt med högt naturvärde, och därutöver även två stora områden med forn- och kulturlämningar. Skogsbolaget har tänkt avverka två av nyckelbiotoperna samt områdena med fornlämningar. Hur kan detta ens få ske?

Vi har varit i kontakt och pratat med både skogsvaktaren och VD:n på det Skogsbolag som förvaltar skogen åt de som äger skogen, en s.k häradsallmänning. Jag har även ringt och pratat med den som är ordförande i häradsallmänningen. Jag har frågat hur de tänker kring allt det skyddsvärda som finns i skogen, utan att nå fram till dem. Vi har bett att få träffa skogsvaktaren på plats så att han kan visa området de vill avverka, men fick till svar att de inte har tid med det.

Jag erbjöd dem ganska snabbt att köpa skogen som de vill avverka. Jag har verkligen stått på mig om detta både till Skogsbolagets VD och till ordföranden i styrelsen för Häradsallmänningen, men de har meddelat att de inte vill sälja. Detta område har stor potential att bli ett naturreservat.

Detta skogsbolag med samma häradsallmänning har alltså redan gjort kalhyggen åt tre väderstreck runt vår gård. Ett av dessa kalhyggen är bland det hemskaste jag sett. Det ser ut som en krigszon. Allt är helt dött och färgen på kalhygget är grått. Här finns inget levande kvar, inget grönt som växer. Allt som var skog är borta. Kvar finns bara körskador av de fordon som farit fram för att skövla skogen. På det andra kalhygget är det nu granplantage som är helt omöjligt att ta sig fram i. Det är täta planteringar och här finns ingen skönhet, inget utrymme för människor att njuta av någon natur. Här finns ingen biologisk mångfald, endast enfald. Samma träd i samma storlek och samma ålder. Inget övrigt liv.

Kalhygget norr om vår gård. Det är som en gigantisk krigszon. Inget liv. Allt är grått. Något "hänsynsträd" har de lämnat. Skulle allt det liv som fanns i skogen som de skövlat få plats vid dessa högstubbar och hänsynsträd? Det är som ett skämt. Ett riktigt, riktigt dåligt skämt.

Allt handlar såklart om pengar. Skogsnäringen har de senaste åren satsat över 150 miljoner kronor på lobby och pr-kampanjer om ökat skogsbruk för att det skulle vara bra för klimatet, när sanningen är att det är precis tvärtom (se källa längst ned). De försöker alltså övertyga oss svenskar att det de håller på med är klimatvänligt. Greenwashing i sin fulaste form. På hemsidan till skogsbolaget som jag inte vill nämna vid namn, än, kan man se bilder på gröna vackra skogar med texten "Skogen - Arvet - Framtiden" och vackra ord om att deras verksamhet är miljövänlig. Så här ser det ut på de flesta skogsbolags hemsidor. Bild och text som får en att tro att det de sysslar med värnar om skogen och är något som är bra för vårt klimat. Gå gärna in på mitt Instagramkonto @saraseviga och klicka på höjdpunkten SKOGEN ÄR HOTAD för att läsa alla artiklar jag delat de senaste månaderna.

För att bygga om hemma, låt säga ta upp en vägg för att sätta in ett till fönster i ditt hus så behöver du söka bygglov och för de får du betala många tusenlappar. Dina grannar måste dessutom tillfrågas och få komma till tals innan bygglovet kan godkännas. Men äger du en skog så kan du hugga ned hela skogen utan att varken betala någon avgift för det och än mindre fråga dina grannar om lov. Vår gård är närmsta granne med skogen de vill avverka. Vi har absolut inget att säga till om. Jag har börjat förstå att enda sättet att kunna säkert veta att du ska få bo vid en skog är att köpa en gård som ligger granne med ett naturreservat.

Det är olagligt att plocka en fridlyst blomma. Men det är okej att hugga ned hela skogen som den står i. Detta är ett sånt galenskap att jag är helt förbluffad att den ens händer på riktigt. Men pengar styr, money talks. Och pengar, de har skogsägarna - och därmed makten. Men de ska inte få stå oemotsagda. Vi måste protestera mot denna galenskap. Detta är ett hot inte bara mot alla de 4746 arter i Sverige som nu är rödlistade, som är på väg att dö ut. Det är ett hot även mot hela mänskligheten. Om vi tror att vi står över allt levande på denna planet, då är vi verkligen vilsna och väldigt illa ute.

I nästa inlägg kommer fortsättningen på vår kamp för att rädda "vår" skog. Då ska jag berätta om hur jag fick en stark känsla av att Universum är med mig i denna kamp och det finns de som liksom jag vill rädda de sista skogarna som finns kvar i Sverige idag. Jag ska berätta hur jag fick ny kraft att orka kämpa i känslan av att jag inte är ensam. Att känna gemenskap med människor som jag egentligen inte känner men som jag vet strävar mot en bättre värld. Som liksom jag ser allvaret i klimatkrisen och som kämpar. Tillsammans - det är ett starkt ord. Tillsammans.

Meningen med livet är att göra denna värld till en bättre plats. Det är det som får mig att gå upp på morgonen, när hopplösheten vill äta upp mig över allt elände som vi människor ställt till med på denna planet. Då måste jag påminna mig själv att jag måste göra det jag kan. Det må vara en droppe i havet, men att göra gott och sträva mot att göra världen bättre, det är det livet går ut på. En god vän till mig har sagt att det vi gör, de handlingar vi gör och inte gör, det ger ringar på vattnet. Det ger mig hopp.

Källor:

Svenskt artskydd får underkänt av EU-domstolen.

Nyckelbiotoper - vad är det och varför är de viktiga?

https://www.dn.se/sverige/skogsbolagens-berattelse-om-skogen-lobby-for-150-miljoner/

Läs gärna gårdagens inlägg, del 1 i denna serie. HÄR hittar du det inlägget.

Den 17 februari i år fick vi ett besked som påverkat mig dag som natt sedan dess. Jag fick svårt att andas och fortfarande än idag trots att det gått mer än en månad så gör det fysiskt ont i mitt hjärta när jag tänker på det som hänt.

Gården vi köpte och tog över i slutet av november förra året. Gården vi letat i mer än 10 år för att hitta, en plats i skogen och nära naturen. Gården som jag kände i varje cell i mig att detta var platsen som vi letat efter i alla dessa år. För en månad sedan fick vi veta att skogsbolaget som äger all skog runtomkring lämnat in en avverkningsanmälan för att göra ett gigantiskt kalhygge precis utanför vår trädgård och tomtgräns.

Du läste rätt. Den underbara skogen, som var en av de stora anledningar till att vi köpte vår gård, ska avverkas. Skogsstyrelsen har inte gjort några invändningar under den 6-veckorsperiod som de hade på sig att inspektera och komma med synpunkter, trots att jag flera gånger kontaktat dem för att berätta om allt skyddsvärt som finns här.

I området som de vill avverka finns bland annat flera nyckelbiotop-områden, minst två porlande bäckar med kristallklart vatten, två våtmarksområden, enormt mycket död ved som på många sätt är ännu viktigare än de levande träden då död ved är hem åt otroligt mycket levande. I denna skog finns riktigt gamla tallar där några av dem är över 200 år. Det är en riktig skog som fått vara i fred, stå orörd i mer än 100 år. Det är den typ av skog som vi har enormt lite kvar av idag.

Vi har många gånger hört ugglor hoa sent på kvällarna och vid två tillfällen sett en riktigt stor uggla, troligen en slaguggla eller en berguv. Här har vi gott om den rödlistade hackspetten spillkråka. I skogen finns dessutom enormt mycket gamla fornlämningar med ca 5-6 gamla boplatser där husgrunder i sten finns kvar. Det finns två gamla stora gruvhål från 1700-talet och en mängd mindre gruvor. Under 1700 och 1800-talen var detta en levande plats med stor aktivitet. Idag är det en underbart naturskön skog som på olika sätt berättar historien om detta område flera hundra år tillbaka i tiden.

Allt i mig säger att avverka denna skog är fel.

Ibland har livet en plan som man själv till en början inte känner till eller förstår. Jag kände så starkt att gården var platsen vi letat efter i så många år. Men jag börjar mer och mer tro att det var skogen på denna plats som valde oss.

I de kommande inläggen kommer jag att berätta min historia om vad som hänt sedan den där dagen för drygt en månad sedan då det för mig kändes som att marken under mig rämnade.

Ganska snart bestämde jag mig för att jag måste göra allt jag kan för att rädda "vår" skog. Jag säger vår skog, för enligt mig är skogen och naturen något som tillhör oss alla. Vi måste inse att vi med dagens skogsnäring bokstavligen håller på att röja bort alla förutsättningar för liv här på vår planet när vi hugger ned de sista skogarna som finns kvar.

När allt är borta, är det först då vi kommer förstå att pengarna som var drivkraften bakom vårt agerande, de kan varken ge oss syre att andas eller mat på bordet?

Här nedan kommer några tips från mig på filmklipp och dokumentärer som jag varmt rekommenderar som handlar om skogen, vår vackra natursköna skog som varit ett av Sveriges signum, men som numera snart inte finns kvar alls:

- Filmen "A Tale from the Woods". En dokumentär på 46 minuter som är något av det vackraste jag sett. HÄR kan du se den.

- "Skogen som tog slut". 10 kortfilmer av Fältbiologierna (bygger på dokumentären Om skogen som jag hoppas kommer att sändas på SVT inom kort). Sammanlagd tid för alla 10 kortfilmer är ca 20 minuter. Detta bara måste ni se!!! HÄR är spellistan med alla tio filmsnuttar.

- Barnprogrammet "Tora och skogen", på URPlay. 5 stycken avsnitt på ca 4 minuter vardera. Totalt drygt 20 minuter. Serien är för barn, men är helt underbar att titta på även för vuxna. HÄR hittar du hela serien.

- Filmen "More of everything - a film about Swedish forestry" som kom ut den 17 januari i år, exakt en månad innan vi fick beskedet att "vår" skog skulle avverkas. Denna dokumentär är omskakande och superviktig. Den är en timme lång. Jag rekommenderar starkt att titta på den! HÄR kan du se den.

Utsikten från vårt köksfönster. Än så länge. Att bo på ett kalhygge var inte riktigt vad vi hade tänkt oss. Det är skogen som gör denna plats till det den är.

Idag startade jag en egen personlig utmaning. Nu blir det #ettskräpomdagen i en månad, minst!!! Är det nån som vill hänga på?!

Jag blir så lamslagen emellanåt av den gigantiska klimatkris vi befinner oss i. Den skrämmer bokstavligt talat livet ur mig och jag kan känna en sån enorm sorg för mina barn och kommande generationers skull. Det är lätt att känna hopplöshet. Men det som blir så galet är att hopplöshet leder till handlingsförlamning och det gör ju inte saken bättre, tvärtom!

Idag kände jag att det var hög tid att vända hopplöshet till hopp. Jag kan använda min plattform med många läsare av min blogg och fler än 5000 följare på Instagram till att påverka fler i rätt riktning. Det är min förbannade skyldighet att göra det jag kan för att påverka fler i rätt riktning. Det kan tyckas som en liten grej att plocka skräp varje gång jag går på promenad, men just nu är det vad jag mäktar med.

Dessutom så kan små till synes obetydliga handlingar i rätt riktning mot en mer hållbar livsstil påverkar mer än man tror. Mina handlingar kan ge ringar på vattnet. Tillsammans med andra kan berg förflyttas.

Så är ni med mig? Nu städar vi upp Sverige! Jag kommer på mitt Instagram @saraseviga varje dag dokumentera mitt skräpplockande i minst en månad så att fler peppas att göra samma sak.

Härmed lovar jag att för varje promenad jag tar så plockar jag minst #ettskräpomdagen. Med minst två hundpromenader per dag så blir det en hel del skräp, en hel massa plast t ex som inte hamnar i våra hav.
Tack Håll Sverige Rent för den genialiska hashtaggen #ettskräpomdagen. Från och med idag kan ni se mig som er ambassadör i minst en månad framåt. 😀

Skriv gärna en kommentar om du vill hänga på. Det räcker med en emoji typ 👍🏻 eller 🙋🏼‍♀️ om du inte orkar skriva nåt. Nu städar vi upp Sverige!

Vill du få mer inspiration kring hur du kan leva mer hållbart? Följ mig på Instagram, där heter jag Saraseviga.

Vill du boka mig som föreläsare? Mina specialområden är skadliga kemikalier i vår vardag, och jag har stor erfarenhet av att utbilda förskolepersonal i hur man skapar en giftminimerad miljö på förskolan. Jag riktar mig både till privata grupper och offentlig sektor.

Jag ger även inspirationsföreläsningar inom hållbar livsstil samt kostens betydelse för hälsan. Vänligen kontakta mig på kontakt.saraseviga@gmail.com så utformar jag ett seminarium som passar för just er. Jag skickar offert.

Det blev en tur till gården även helgen som varit. Vi har än så länge aldrig lyckats hålla oss härifrån en helg sedan vi tog över gården i slutet av november. Eftersom vi har eldningsförbud så går det inte att stanna så länge. Vi har två konvektorelement som håller oss tillräckligt varma för att kunna vara där några timmar i alla fall.

Det var en strålande vacker vinterdag igår. Tänk att vi fick en riktigt vinter i år. Vilken lycka! Varje gång vädret är "så som det ska vara" så blir jag glad. Jag tänker att det är naturens styrka att försöka vinna tillbaka kampen mot klimatkrisen. Det visar på kraften som finns i naturen. Men om vi ska stävja klimatkrisen så är en omställning ett måste. Vi människor behöver gå från sättet vi lever i dag, där kapitalism och ständig ekonomisk tillväxt är normen och där patriarkala strukturer råder till en livsstil som istället handlar om värdet av nära mänskliga relationer och där vi människor hittar tillbaka till vårt ursprung, naturen. Vi behöver bygga ett nytt samhälle där pengar inte är drivkraften utan andra värden värderas långt mycket högre. Där medmänsklighet och omtanke är det som driver oss.

Från det stora till det lilla. Igår när vi var på gården så putsade jag glaset på vår braskamin och trots att vi inte kan elda i den - än - så blev det så fint och vi tände värmeljus och ställde ovanpå. Ett miljövänligt och superenkelt sätt att putsa glaset till en braskamin är att ta tidningspapper och blöta upp med lite vatten och sedan doppa i lite av askan som blir över när man eldar. Askan i kombination med tidningspappret gör glaset skinande rent igen trots att sotet på glaset sitter hårt.

Jag tog en tur i skogen. Tränar på att vara där utan att vara rädd för att stöta på älgar. Som vanligt såg jag spår av älg. Jag räknade till inte mindre än 33 (!!!!) ställen där älg gått under min promenad igår.

Jag ser skogen med delvis nya ögon nu när jag satt mig in i skogsfrågan (läs gärna mitt inlägg Sveriges skog är hotad HÄR). En gammal skog är en där det finns olika träd i olika storlekar och där det även finns döda träd som fungerar som hus åt alla skogens små djur och svampar. Det är sorgligt att se hur oerhört lite riktig skog som finns kvar. Bilden nedan visar dock två väldigt gamla träd som i skogen närmast oss står där i all sin prakt. De är helt magnifika!

A fortsätter att bygga. Hon älskar att göra detta och jag blir glad bara av att se henne gå in sitt flow. Senaste projektet är ett skåp för att få mer förvaringsutrymme. Se så fint det kommer bli. Några fler hyllplan och sen dörrar upptill och en låda nedtill och sen är det klart. Jag ska måla skåpet med linoljefärg eller äggoljetempera.

Vill du läsa mer om livet på vår gård så följ mig gärna på Instagramkontot @garden.i.bergslagen. Där berättar jag om stort och smått gällande det hållbara livet på vår 1700-talsgård.

Vill du få mer inspiration kring hur du kan leva mer hållbart? Följ mig på Instagram, där heter jag Saraseviga.

Jag ger även inspirationsföreläsningar inom hållbar livsstil samt kostens betydelse för hälsan. Vänligen kontakta mig på sarajohansson1976@gmail.com så utformar jag ett seminarium som passar för just er. Jag skickar offert.

Ibland leder livet in på stigar som det vill att man ska gå på, som man själv inte har en aning om, men som livet självt hjälper en att hitta. Just detta har hänt mig med extrem tydlighet. Jag har senaste tiden hamnat på ställen som på olika sätt berör fakta kring vår svenska skog och det faktum att den är starkt hotad.

Jag som varit miljöengagerad i många år nu, har helt missat just denna aspekt av det hela. En stor, viktig och otroligt hotad pusselbit för vår planet och människans överlevnad på planeten är vår skog. Det har nu börjat gå upp för mig. Jag som trodde att hotet var skövlingen av regnskogen på andra sidan jorden. Självklart är detta ett gigantiskt problem, men jag har varit helt blind för att samma sak händer här i Sverige. Om du är lika förvirrad som jag var när jag fick informationen så fortsätt läsa så kommer bilden att klarna.

Det är så märkligt, men artiklar, filmer och podd-avsnitt har på olika sätt bara ramlat över mig i just denna fråga. Samtidigt köpte vi vår gård i Bergslagen som ligger i skogen för mindre än två månader sedan och jag har med egna ögon börjat se det som problemet handlar om. Nämligen att vår skog är hotad.

Skogen står för 80% av den biologiska mångfalden på land. När den är hotad innebär det att allt djur- och växtliv på planeten är hotad, vilket i slutändan även innebär att vi människor är hotade.

Jag ser det som att livet vill att jag ska lära mig mer och sprida denna kunskap vidare i den här frågan. För vi behöver vara många som gör samma fasliga upptäckt som jag gjort senaste tiden. Vi behöver vara många för att protestera och få till den helt nödvändiga förändring som krävs.

Ett av de stora aha-upplevelserna jag fick var när jag lyssnade på Klimatpodden. Avsnittet heter Nyckeln till klimatkrisen finns i skogen. Här nedan har jag skrivit en sammanfattning av avsnittet (Klimatpodden, avsnitt 77). Bäst är förstås att lyssna på avsnittet själv, men här kommer en sammanfattning. Vill du lyssna på avsnittet vilket jag också rekommenderar så hittar du det HÄR.

Enkelt uttryckt så är problemet med dagens skogsbruk är att skogen försvinner.

Aktivt skogsbruk idag innebär att vi hugger ned skogen och istället får kalhyggen och anlägger plantager. Det är något helt annat än skog.

Helt plötsligt ser jag skogen med nya ögon. Ser ni området bakom Bergslagsledens skylt på den här bilden? Det är ett kalhygge som börjat växa upp, eller om de planterat gran där, ett s.k skogsplantage. Detta är inte skog och det kommer ta många hundra år innan skadan är reparerad. Tid som vi idag inte har.

Vad är problemet med dagens skogsbruk i Sverige? Vi hugger ned skogen och anlägger plantager (trädodling, virkesåker). Det får stora konsekvenser för miljön och klimatet. Naturen förändras och trängs undan till att endast få finnas i våra naturreservat. Den biologiska mångfalden försvinner. Det djur och växtliv som har utvecklats under miljontals år är idag extremt hotade och många har redan dött ut.

I en naturlig skog finns olika träd i olika storlekar samt död ved som blir till hem för många djur och insekter. Om man hugger ned skogen så som Sveriges skogsbruk ser ut så hugger man bokstavligt talat bort de fysiska förutsättningarna för en stor del av den biologiska mångfalden (både djur och växt-livet). Är skogen borta så är djurens och växternas hem borta. Förutsättningarna för djur och växter att leva där försvinner.

Hugger vi ned mångfalden och ersätter med en enfald då försvinner förutsättningarna för en stor del av allt liv på land.

Skogsekosystemet utgör hem för 80% av jordens landbaserade biologiska mångfald. Hugger vi bort skogen så hugger i bort förutsättningarna för den biologiska mångfalden.

Vi som människor har väldigt lätt att tro att vi står över naturen. Att vi är smartare, att vi inte behöver naturen.

Väldigt få känner till hur det Svenska skogsbruket ser ut och att detta är ett gigantiskt problem. Jag hade själv bilden av att vi i Sverige vi har massor av skog. Att problemet var långt från oss, att problemet istället handlar om att man skövlar regnskogen i Amazonas.

Ännu en bild som jag tagit nyligen i närheten av vår gård som jag nu ser med nya ögon. Är detta skog? Eller är det skövlad skog med ett anlagt plantage?

Skälet till att vi inte vet om detta gigantiska problem är två. Dels pågår en massiv marknadsföring från dagens skogsindustri att det svenska skogsbruket tvärtom är miljövänligt. De använder sig av massiv reklam som talar om att det svenska skogsbruket är något fantastiskt, som tar hänsyn till miljö och natur. Devisen är att för varje träd som huggs ned så planteras två nya och vi har därför aldrig haft så mycket skog som vi har idag. Bilden som målas upp är väldigt fin. Men hur fungerar det här i praktiken?

Det andra skälet är att väldigt få människor som har vistas i en väldigt gammal skog så vi har glömt bort hur en riktigt skog ser ut. Det är inte så enkelt som att där det står träd där är det en skog. Att vistas i en gammal skog med träd som är flera hundra år - det är magiskt! Det går inte att jämföra med ett skogsplantage.

När träd växter så dammsuger de luften på koldioxid. De tar sen vara på kolet och andas ut syret till oss. En kubik virke motsvarar en kubik koldioxid. Förutom att de är Jordens lungor så är de ett levande kollager som står på Jorden. Skogen utgör en stor kolreservoar. Om vi hugger ned det så försvinner denna reservoar.

Att säga att två små planterade träd är detsamma som ett gammalt det är ungefär som att säga fem myror är fler än fyra elefanter.

Ett gammalt träd innehåller ungefär ett par ton kol. En nyplanterad planta innehåller ungefär en matsked kol. Det är som att jämföra vikten mellan en bil och en sockerbit.

Det hjälper inte att plantera två träd idag för det tar flera hundra år innan de är lika stora som det träd vi högg ned. Vi har inte den tiden. Vi har ungefär tio år på oss att vända klimatkrisen om vi ska ha en chans. Den biologiska mångfalden är starkt hotad och om den ska ha en chans att åter börja växa sig stark behöver vi förändring nu, vi har inte råd att vänta hundra år.

Den skyddade eken nedanför vår gård i Bergslagen. Den är 300 år. Den är skyddad och får ej huggas ned. Men allt som stått runtomkring den är skövlat och av skogen är nu endast ett kalhygge.

Hur ska vi göra istället för dagens skogsbruk? Följ naturen och designa skogsbruket så att vi stör och förändrar så lite som möjligt. Ekobaserat skogsbruk innebär att skogens naturliga processer värnas. Minsta möjliga påverkan. Vill vi behålla biologisk mångfald måste vi behålla skogarna så som de har utvecklas under hundratusentals år. Istället för att göra ett kalhygge så hugger man en del av trädet, 10-20%. Det går att göra detta lönsamt, det ger till och med högre lönsamhet än skogsbruket av idag.

På halva Sveriges skogsmark är träden idag i genomsnitt 25 år. Det är väldigt en väldigt låg ålder om man jämför med flera hundraårig skog.

Vi har huggit ned 80% av Sveriges produktiva skogsmark de senaste 100 åren (hälften skedde de senaste 50 åren). En stor tall tar 200-400 år att växa sig stor.

Vi behöver göra en snabb omställning, då dagens skogsbruk är ett stort hot mot både klimatet och den biologiska mångfalden.

Vi skrev på miljömålen 1999 men nådde inte ett enda av dessa mål kopplat till skogen efter 20 år. Inte ett enda! Alla FN:s 33 medlemsländer har skrivit under de globala hållbarhetsmålen; Agenda 2030. Life on Land, där skogen är det största och viktigaste pusselbiten och där står att från och med 2020 ska vi börja ställa om till hållbara skogsbruksmetoder och restaurera utarmade skogar. Samtidigt har vi ett statligt bolag, Svea Skog som fortsätter att skövla skogar.

Vi får höra att vi aldrig haft så mycket skog som vi har idag. Det som är sant är att vi inte har haft så många kubikmeter virke sedan 1925. Men är ett plantage samma sak som skog? Även kalhyggen räknas som skog i denna beräkning. Vi har 10% skog kvar och 90% är kalhyggen och plantager. Det är alltså en lögn att vi aldrig haft lika mycket skog som vi har idag. Det är propaganda från våra politiker.

Vill man veta hur mycket skog som huggits ned kan man ta reda på det i Skogsstyrelsens rapporter.

Vi kan inte fortsätta som idag enligt devisen buisness as usual. Vi måste ställa om och vi måste göra det nu.

Ett uppväxt granplantage har 50% risk att blåsa ned vi en storm. Om det istället är en lövskog så är risken att den blåser ned 1%. Stormen Gudrun natten mellan 8 och 9 januari 2005 blåste ned 75 miljoner kubik över en natt. Om man tänker att man lastar dessa kubikmeter på timmerbilar och håller 80 meter mellan varje timmerbil som är så långt avstånd man ska hålla - så skulle det bli så många timmerbilar att de var en så lång karavan att det skulle gå 4 varv runt jorden. Hade vi inte haft alla dessa unga träd så hade skadorna inte varit så förödande som de blev.

Granbarkborre-angrepp efter sommaren 2018. Granbarkborren är inte ny. Det som är nytt att vi har bytt ut skogar mot plantager. Torkan 2018 gjorde träden stressade. Precis som vi människor så innebär det ett nedsatt immunförsvar när vi är stressade. Därför skadades träden av detta angrepp.

Vi befinner oss i en klimatkris och dessutom i Jordens 6:e massutrotning av växter och djur. Det är vi människor som har orsakat den.

Naturen kan läka bara vi ger den utrymme. Om vi människor låter den göra det. Vi måste sluta hugga ned skogen. Vi är en del av naturen, vi står inte över den. Om naturen kollapsar så kommer även vi människor att följa med i det fallet.

Det allra första du kan göra för att engagera dig är att skriva under denna kampanj. Jag skulle bli jätteglad om du gjorde det. HÄR hittar du den. Sprid gärna information om kampanjen i dina sociala kanaler så att fler kan skriva under. Nu ser vi till att det blir en massiv och intensiv protest som sätter press på våra politiker!

Källor och läs/titta vidare för att lära dig mer och engagera dig:

- Skriv under Naturskyddsföreningens kampanj Tyst Skog HÄR.

- Se dokumentären När skogen tystnar på SVT HÄR.

- Se filmen More of Everything av Greenpeace Sverige och Skydda skogen som kom ut i veckan. Den finns på Youtube, se den HÄR.

- Lyssna till Klimatpodden avsnitt 77: Mikael Karlsson - Nyckeln till klimatkrisen finns i skogen.

- Hemsidan Skogsmissbruket (finns också på Instagram), som ger tips på hur du kan engagera och påverka i frågan.

- Boken Konsten att hugga träd och ha skogen kvar, av Mikael Karlsson (den är slut i butik och kommer snart i nytryck, men finns att låna på biblioteken).

- Lyssna på podden Tillväxtparadigmet, avsnitt 20: Biologisk mångfald - den levande ekonomin HÄR.

- Lyssna på Klimatpodden, avsnitt 76 med Rebecka Le Moine - Sätt press på oss politiker HÄR.

Vill du få mer inspiration kring hur du kan leva mer hållbart? Följ mig på Instagram, där heter jag Saraseviga.

Prenumerera på: Inlägg ( Atom )

Hållbar livsstil & giftminimerad vardag

Sara slåss för att rädda skogen

Sara slåss för att rädda skogen.

Kampen om "vår" skog fortsätter

David mot Goliat

"Vår" skog

Ett skräp om dagen

Livet på gården

Sveriges skog är hotad

Följ via e-post

Summa sidvisningar