Bokashi

Nu har vi använt oss av bokashi i 2,5 år och det är dags för mig att summera. Första året tog jag paus över vintern, men förra vintern körde vi på hela den kalla årstiden och det kommer jag fortsätta med även fortsättningsvis. Vintertid gör jag s.k jordfabriker i vårt uterum och det fungerade bra. Jag berättar mer om det längre ned i detta inlägg.

Här kommer en beskrivning av hur bokashi fungerar och hur jag gjort, vad som funkat och vad som varit problematiskt. 

Kort beskrivet så är bokashi ett sätt att använda sitt matavfall för att göra jord. Man gör ett eget litet kretslopp helt enkelt. För mig personligen är det ett sätt att ge tillbaka till Planeten Jorden, ett tack för allt som jag får i form av luft att andas, mat att äta och vacker natur att vistas i och frodas av. Med hjälp av våra matrester skapas näringsrik jord, som vi själva kan använda för att odla grönsaker och annat ätbart till, så att vi får än mer mat, men det är lika mycket en kärlekshandling till planeten jag bor på och ett tack för alls som jag fått och får.

Kort förklarat så sparar man dagens matavfall i en bytta med lock på köksbänken. Jag köpte en gammal emaljerad kastrull med lock på loppis, men vilken bytta man vill fungerar. Gå för guds skull inte och köp något nytt bara utan ta något du har hemma eller köp second hand. Ungefär en gång per dygn, när byttan är full, öppnar man bokashihinken och häller ned matavfallet från byttan till hinken och plattar till det ordentligt innan man strösslar över några matskedar bokashiströ för att sedan stänga locket på hinken. Bokashiströ innehåller en blandning av mikrober som gör matavfallet syrat och konserverat i hinken. 

Processen är samma som när man fermenterar grönsaker, d.v.s det ska vara så syrefritt som möjligt. Det är därför man pressar ihop matresterna så det inte är en massa luft samt att man håller hinkens lock stängt hela tiden förutom de gånger man tömmer sin bytta med matavfall ca en gång per dag. Man bör inte öppna hinken mer än max 1-2 gånger per dag av denna anledning. 

Bokashi kommer ursprungligen från Japan och ordet betyder "fermenterat organiskt material" på japanska. 

När hinken är full brukar jag tejpa fast en liten lapp på locket där jag skrivit datumet två veckor framåt. Så länge ska nämligen hinken stå utan att öppnas. Efter två veckor, men man kan lika gärna vänta längre om det passar en själv bättre, öppnar man hinken och häller ut innehållet och blandar det med jord. Innehållet i hinken ser nu i princip likadant ut som när man lade ned sina matrester i hinken. Matresterna har inte börjat brytas ned på ett sätt som ögat kan se än. 

Man kan med fördel använda skräp-jord, s.k "ful-jord" när man blandar jord med innehållet från hinken. Med ful-jord menar jag jord som redan dränerats på näring t ex den som blir över när du omplanterat dina växter inomhus. Jag brukar också spara de små krukor som vi köper örter i på mataffären. 

Om man vill vänta längre än två veckor kan man förvara hinken lufttätt eller föra över i t ex dubbla sopsäckar och knyta ihop så det fortsätter vara syrefritt. Du kan förvara utomhus vintertid och det gör inget om det fryser. Det är däremot inte bra om det blir för varmt så ställ inte på en solig plats utomhus eftersom bakterierna i bokashin dör om det blir varmare än 40 grader vilket lätt kan ske mot en solig husvägg. Välj hellre en skuggig lite skyddad plats att förvara på.

Man blandar alltså innehållet från bokashihinken med jord och toppar sedan med ett lager jord överst. Det bör även finnas ett lager med jord underst. Bottna med jord, sen ett lager där bokashin blandas med jord och toppa med ett lager jord. Jag gör detta i en odlingslåda, en s.k pallkrage, men det går såklart bra på andra ställen. En del gräver ned direkt i jorden, blanda med jord i en plastsäck eller direkt i blomkrukor och balkonglådor. Jag brukar avsluta med att lägga någon form av täckmaterial, t ex gamla löv, gräsklipp eller liknande, högst upp.  Sist lägger jag kompostgaller över lådan och lägger någon form av tyngd på, så att inte vilda djur och fåglar ska komma och gräva i lådan. Sen är det bara att vänta och efter några veckor så har allt förvandlats till riktigt fin näringsrik jord. 

Under denna process när bokashi ska omvandlas till jord ska det inte längre vara en syrefri miljö som i hinken. Lagom med syre behövs för att omvandlingen ska ske. Man ska absolut inte röra om i lådan, det stör processen. Om du gör det i en plastlåda så se till att ha locket lite på glänt så det kommer in lite syre. Det är också viktigt att blandningen ska vara lagom fuktig. Ungefär som bra jord känns när man kramar den i handen, d.v.s inte blöt och inte torr utan just fuktig. Känns det väldigt torrt kan du vattna lite försiktigt, men det brukar inte behövas då bokashin ofta är rätt fuktig i sig. 

På vintern när det inte går att gräva i jorden ute går det utmärkt att göra s.k jordfabriker. Jag hade fyra jordfabriker igång och jag förvarade dem i vårt uterum, vilket var skönt för att slippa lukt och det kändes så bra att kunna göra jord även vintertid. Precis som jag beskrev ovan så lägger man då jord i botten, sedan ett lager där man blandat bokashi med jord och toppar med ett lager jord. Sen är det jättebra att likt täckodling lägga ett lager med något täckmaterial som torkade löv, hö eller gammalt gräsklipp. Att täcka gör också att fukten behålls i lådorna. Jag lade locken till plastlådorna lite på glänt och kollade till ibland så det inte blev för torrt. 

När du blandar bokashin med jord får äntligen de fototrofa bakterierna vara med och arbeta. De fixerar kol och kväve i jorden. De bryter ned allt till lättillgänglig näring som växterna kan använda. 

Matresterna har blivit till näringsrik jord och "ful-jorden" utan näring har blivit näringsrik igen!!!

Jag började med att köpa två bokashihinkar när jag startade, man behöver minst två då en står och gottar till sig i två veckor och då behöver du en till som du dag för dag kan fylla på med de matrester som du och din familj producerar. Efter ett år köpte jag två ytterligare bokashihinkar och kort därefter ytterligare två. Vi har alltså totalt sex hinkar vilket är lagom för vår familj på fyra personer. Men man kan lika gärna göra sina egna hinkar så länge de har ett lufttätt lock och man får då lägga papper i botten som kan suga upp den vätska som bildas, till skillnad från de man köper som samlar upp den vätska som bildas, s.k lakvatten / bokashivätska.

Bokashivätskan som bildas, som också kallas för lakvatten tappar man upp från hinken med hjälp av en liten kran som sitter på hinkens framsida. Den vätskan är sedan helt fenomenal att använda som växtnäring till dina växter inomhus som utomhus. Förutom näring innehåller vätskan mikrober och bioaktiva ämnen. Jag märkte direkt på våra växter inomhus hur de frodades när de fick lakvatten när jag vattnade dem. Växter som inte blommat på flera år började bilda vackra blommor igen, t ex flera av våra orkidéer. 

Vätskan är dock väldigt stark och behöver spädas, annars blir det för starkt för dina växter. 

Man späder 1:100, vilket innebär 1 matsked vätska till 1,5 liter vatten, eller 1 deciliter vätska till 10 liter vatten. Under vilosäsong kan man halvera den mängden bokashivätska, d.v.s 1:200 och endast ge sina plantor denna näring ca en gång i månaden istället för varje vecka. Små plantor du sått från frön ska inte ha bokashivätska alls för det blir för starkt för deras små, små rötter. 

Den vätska som du inte använder kan du fylla upp på glasburkar med lock och förvara i kylen eller frysa ned. Kom bara ihåg att spara lite plats då vätskan expanderar lite då den fryses precis som all vätska gör. 

Vätskan är också jättebra att emellanåt hälla ut i diskhon. Gärna på kvällen precis innan du går och lägger dig, så att den kan göra sitt jobb och städa i rören över natten, innan du börjar använda kranen igen och spolar vatten som sköljer bort bokashivätskan. 

När man startar upp en ny hink med bokashi så strör man först bokashiströ i botten på hinken, allt för att ge mikroberna största möjliga möjligheter att göra sitt jobb att fermentera matavfallet. 

Temperaturen där bokashihinken står behöver vara mellan 18-25 grader för att fermenteringen ska fungera, så man bör inte ställa hinken utomhus vintertid och inte heller i direkt solsken. Tänk rumstemperatur så blir det bra. Sommartid ställer vi ofta hinken utomhus då temperaturen mer påminner om rumstemperatur. Det är också viktigt att locket är ordentligt stängt, av anledningen jag beskrev tidigare, det behöver vara en så syrefattig miljö som bara möjligt för att mikroberna ska kunna fermentera matresterna. 

Under de två veckor som hinken sen står och "vilar" behöver den också stå i rumstemperatur. Att inte öppna locket under dessa veckor är viktigt för att mikroberna ska få tid att jobba sig igenom allt matavfall utan att bli störd av syre. 

Bokashiströ är gjort av grovt vetekli som preparerats med effektiva mikroorganismer, s.k EM. Detta strö ska man också kunna göra själv, men det har jag inte testat så jag kommer inte att beskriva här. 

Alla matrester går bra att spara och använda i bokashihinken. Vissa tar lite längre tid att omvandlas till jord så som t ex avokadokärnor, citrusskal och äggskal, men vi lägger ned allt. Det är dock bra att försöka pressa ut så mycket vätska som möjligt ur dina matrester först och det är en fördel att också lägga i lite använt hushållspapper och servetter då de suger upp vätska. Det enda jag inte lägger i är hårrester (som ju inte alls kommer från matrester), då det inte omvandlas till jord. Men kött, fisk, fågel och till och med kaffesump med kaffefiltret åker ned, först i byttan på bänken och sedan ned i bokashihinken.

När man gräver ned bokashi, oavsett om det är direkt i ett hål man grävt i marken eller i en pallkrage, så är det bra att vänta två veckor innan man planterar något där. Detta då bokashi är surt och har ett lågt pH, ca 3,5-4. Men redan efter några veckor har surheten reglerats och är samma som den omgivande jorden. Om du planterar något och det kommer ta ca två veckor innan rötterna når ned till där bokashin är så är det ingen fara, då kan du plantera omedelbart direkt ovanpå. När rötterna sedan når bokashin har pH-värdet redan hunnit neutraliserats. 

Här nedan kan du i bilder ser hur jag gör när jag gräver ned bokashi i en pallkrage.

Jag har köpt mina hinkar hos Bokashi.se. De har varit superhjälpsamma när jag hade frågor i början, jag både ringde dem och mailade och fick mycket bra hjälp att komma igång när allt var nytt och jag inte riktigt visste vart jag skulle börja. Observera att detta inte är ett sponsrat inlägg. Som vanligt tipsar jag bara och skriver om sånt som jag tycker är bra och viktigt för att ställa om till en hållbar livsstil. 

Jag lovade ju skriva om vad som varit problematiskt. För mig personligen så är det enda som varit svårt att ställa om och göra på ett nytt sätt än tidigare då vi komposterade i kommunens egna kompostpåsar. Jag tyckte det var lite bökigt i början innan jag kom in i nya rutiner. Nu kan jag inte tänka mig att sluta. Det känns oerhört fint att få ge tillbaka genom att göra jord av det som blir över när vi lagar vår mat. Däremot så har alla övriga i familjen klagat på lukten från bokashi. De tycker det luktar illa (det tycker inte jag). Men för att göra det så smidigt som möjligt försöker jag öppna bokashihinken för att tömma i dagens bytta när jag är själv i köket och göra det så fort som möjligt (vilket också är bra för att inte tillföra mer syre än nödvändigt när jag öppnar hinken). De glasburkar jag har bokashivätska / lakvatten i luktar ju också när jag öppnar en sån för att tillföra till kannan när jag vattnar blommor inomhus. Återigen försöker jag göra detta när inte de övriga är i närheten så blir det inte något stort problem. När jag använder lakvatten till trädgården och växter utomhus så är det enkelt att göra detta utomhus och ingen behöver klaga på lukten. 

Jag vet att vissa fått problem med bananflugor när de håller på med bokashi, men det har inte vi fått. Det är ju nödvändigt att ha lock på byttan på bänken, så slarva inte med det då bananflugor älskar gamla matrester. 

Stort lycka till med din bokashi.