Makt plast gift & våra barn

Jag har fått tipset från många håll om att boken "Makt, plast, gift & våra barn" av Ethel Forsberg skulle vara bra. Ändå dröjde det ända tills nu när jag var på semester och hade lite mera tid som jag tog mig an att läsa den.

Här kommer min egen sammanfattning av boken som jag för övrigt mycket varmt kan rekommendera. Den ger på ett enkelt sätt stor kunskap i hur kemikalierna i vår vardag påverkar oss. Den passar både för den som är nybörjare i området och för dem som redan har stor kunskap.




Visste du att en ny kemikalie tas fram var tredje sekund. Du hörde rätt, var TREDJE SEKUND! Vi konsumenter invaggas i en falsk trygghet att de varor som vi köper och dagligen använder är testade och säkra. Något som tyvärr inte alls stämmer med verkligheten. Det har inte funnits något regelsystem som reglerar de nya kemikalierna som kommer ut på marknaden utan vi som konsumenter är försökskaniner. Men nyligen startades den hittills modernaste kemikalielagstiftningen, REACH, där man inom EU bland annat har uppfört en lista med ämnen som misstänks vara allvarligt skadande för vår hälsa och vår miljö och som ska granskas närmare. Men hittills är det bara 144 ämnen som finns med på den så kallade Kandidatlistan över misstänkt farliga ämnen. Detta ska sättas i jämförelse med att det finns över 130 000 kemikalier.

Ethel har jobbat som generaldirektör för Kemikalieinspektionen i nio år, och hon berättar hur hon gång på gång fått bevis på hur fel kemikaliebranschen har haft när de påstått att vissa tillsatser varit ofarliga. Kemi- och plastindustrins mörklägger hur dessa ämnen kan vara skadliga. Det är pengar som styr och Ethel beskriver maktspelet som pågår för att hela tiden öka omsättningen. Hon beskriver bland annat hur det multinationella företaget Monsanto som är världsledande inom GMO-forskning arbetar. Hur de efter att deras genmodifierade varor inte mottogs med öppna armar av konsumenterna när de började säljas, och hur man då ändrade strategi. Man slutade helt enkelt att berätta att varor var genmodifierade. Industrins syn på saken var att många konsumenter inte hade tillräckligt med kunskap för att förstå värdet av genmodifierad mat och därför skulle de inte informeras. De kunde bli uppskrämda ansåg man. Det viktiga var att den nya sköna världen med genmodifierad mat kunde snickras ihop utan insyn. Numera är det lag på att allt innehåll ska deklareras på mat och kosmetika. Men bara om det utgör mer än 0,9% av hela produkten, vilket tyvärr innebär att lecitin från genmodifierad soja inte behöver märkas ut och som finns i massvis av våra livsmedel.

Hormonstörande ämnen som till exempel Bisfenol A (BPA) är till sin struktur väldigt lika våra hormoner. Exempel på andra hormonstörande ämnen är:
- PCB
- ftalataer (mjukgörare i plast)
- bromerade flamskyddsmedel
- perfluorerade ämnen (t ex PFOS och PFOA) 
- metallerna bly och kvicksilver 
- parabener (konserveringsmedel som finns i bland annat kosmetika och hudvårdsprodukter)
- olika typer av bekämpningsmedel

De här ämnena kan läcka. Till exempel när man tar på en leksak av plast som innehåller BPA, när man andas in damm där partiklarna lätt ansamlas eller när man äter mat som innehåller dessa ämnen. Då kroppen tar upp dessa ämnen misstas de för att vara något av våra egna hormoner som styr kroppens många funktioner och startar igång processer som de kroppsegna hormonerna skulle dragit igång, men vid helt fel tidpunkt med förödande konsekvenser som följd.

Några av de funktioner som kan påverkas är hjärnans utveckling och immunsystemet, förmågan att förbränna fett, reglera blodsocker, känna välbefinnande och till och med något som att kunna utveckla vår empati. Och effekterna visar sig redan när man utsätts för låga halter.

Det finns forskning som styrker sambandet mellan hormonstörande ämnen och följande sjukdomar:

- Cancer
- Diabetes typ 2
- Försämrad spermiekvalitet hos män
- Missbildade könsorgan hos pojkar
- Låg födelsevikt och avbrutna graviditeter (missfall)
- Tidig bröstutveckling hos flickor (vilket senare i livet kan leda till bröstcancer)
- Sköldkörtelproblem som orsakar bland annat beteendestörningar hos barn

Det finns god forskning som visar sambandet mellan hormonstörande ämnen och dessa sjukdomar/tillstånd. 16 forskare från 10 länder har jobbat med denna enormt stora WHO-rapport.

Bisfenol A används främst vid plasttillverkning och den gör plasten mer hård och slagtålig. Några av de produkter som innehåller Bisfenol A är till exempel plasten som din smartphone är gjord av, insidan av läskburkar, den vita tunna hinna som finns på insidan av konservburkar  samt på insidan av lock till glasburkar/glasflaskor. Det finns även i trycket på vanliga kassakvitton och biobiljetter, och på DVD-skivor och CD-skivor.

Vid stambyte med den så kallade relining-tekniken där man reparerar gamla rör invändigt med plastmaterial som tätar läckor och stabiliserar rör används Bisfenol A och det har visat sig läcka ut till dricksvattnet. Bisfenol A finns även i vattenbaserade färger som vi målar om med hemma.

Mjukgörare i plast. En vanlig sådan är ftalater. De kallas att de är reproduktionstoxiska då flera av dem bevisats vara skadliga för människans fortplantningsförmåga. Varje år produceras mer än 200 000 ton PVC-plast i Sverige och drygt 20 000 ton ftalater som används som tillsats i PVC. Det känns sorgligt att inse att människans förmåga att fortplanta sig bara blir svårare och svårare. Vi vet att mäns spermier är lägre till antalet och av sämre kvalitet redan idag, och värre kommer det att bli. Redan nu känns det alltför vanligt att par får söka hjälp för att de inte kan få barn på naturlig väg.

Ethel kommer gång på gång tillbaka till det faktum att det är barnen som är de mest utsatta för detta gigantiska experiment som kemikalierna gör med oss. Ju mindre barn desto mer sårbar. Det har att göra med detta:

- Små barn äter, dricker och andas rejält mycket mer per kilo kroppsvikt. Kemikalierna i rumsluften förs via lungorna vidare i klart högre koncentrationer till barns organ är till oss vuxna. Mat, dryck och luft är motorvägen för farliga kemikalier in i barns kroppar! Den som äter ekologisk mat kan undvika de flesta gifterna i maten.

- Små barn både suger och slickar på saker, till exempel leksaker vilket gör att de exponeras mycket mer än vi vuxna. Dessutom är de minsta barnen närmare golvet, där dammet finns som innehåller en mix av alla de kemikalier vi har i hemmet och som utsöndras från bland annat leksaker, möbler, mattor och annan inredning. Även golv och mattor kan vara behandlade med flamskyddsmedel och antimögel-kemikalier. Vi vuxna befinner oss oftast betydligt högre upp i rummet där luften är renare. Dammsug och vädra därför ofta.

- Barn är fortfarande under utveckling. Organ och hormonsystem är under uppbyggnad och är då mycket mer känsliga för giftiga, kroppsfrämmande kemikalier. Det är inte bara dosen utan även tidpunkten när man utsätts för en viss kemikalie som har stor betydelse om den leder till skador eller inte. Under de två första åren i livet utvecklas hjärnan kraftigt. Sårbarheten är då som störst. Det främsta skyddet, den så kallade blod-hjärn-barriären är inte på plats förrän barnet är 6 månader. Det betyder att kemikalier som inte kan nå fram till en vuxens hjärna når barnets hjärna helt utan motstånd.

När vi köper mat eller hygienprodukter ska det enligt lag alltid finnas en innehållsdeklaration på varan. Men detta gäller inte kläder, leksaker, möbler, köksredskap mm. Men det är inte bara gifter i form av besprutningsmedel, färgämnen, konserveringsämnen och annat som finns i maten som vi får i oss. Tänk bara på kläder. I princip dagligen från den dag vi föds till den dag vi dör har vi kroppen täckt av kläder. Textilindustrin använder sig av ohyggligt mycket kemikalier och rester finns kvar i kläderna när vi köper dem. Och när vi bär dem tas ämnena upp av våran hud, som är vårt största organ, och går in i vår kropp. Dammpartiklar från textilier andas vi dessutom in. Därför är det ytterst viktigt att alltid tvätta nya kläder och textilier minst en gång, helst flera innan man använder ett nytt plagg. Att köpa second hand är inte bara billigt och bra för familjeekonomin utan även för hälsan och för vår natur.

Enligt gällande riktlinjer ska ett så kallat gränsvärde sättas vid en nivå där ämnet bedöms vara ofarligt. Detta är också det man allt som oftast får till svar när man frågar om giftiga ämnen till exempel i klädaffären, på Ikea eller var det nu kan vara. De säger att deras varor ligger under gränsvärdet när det gäller innehållet. Men gränsvärden tar inte hänsyn till att människor får i sig flera kemikalier samtidigt, den så kallade cocktaileffekten. Att referera till ett gränsvärde säger egentligen ingenting alls. Eftersom varje människa utsätts för massvis med andra kemikalier under en dag, hur ska man kunna göra en total bedömning? Det har forskats mycket de senaste åren vilken påverkan olika kemikalier kan ha när de blandas med varandra. Ibland blir det 1+1=2. Ibland händer de att de olika ämnena tar ut varandra, dvs 1+1=0. Men väldigt ofta blir det så att de olika ämnena förstärker varandra och blir en giftig cocktail tillsammans (t ex 1+1=100). Det är detta man menar när man talar om cocktail-effekten som jag beskrivit tidigare (se här).

Författaren ger även en lista på saker man kan göra för att skydda sig så gott det går. Den kan du läsa mer om här.

Jag har även läst boken Badskumt av Katarina Johansson och håller just nu på att läsa Den flamsäkra katten som ges ut av Naturskyddsföreningen. En sammanfattning av dessa kommer.



Vill du få tips och idéer hur du kan minska på de skadliga kemikalierna i din vardag? Följ mig på Instagram för kontinuerlig inspiration. På Instagram heter jag saraseviga.

Gilla Saras Eviga på Facebook så missar du inte när det kommer upp nya inlägg här på bloggen.