Vi går alla omkring och bär på en känsla av att vi inte duger. Att vi inte är tillräckligt bra, inte tillräckligt snygga, inte tillräckligt rika, inte tillräckligt lyckade. Jag drömmer om en ny värld. Ett nytt samhälle. Jag drömmer om en värld där pengar och makt inte är den största drivkraften.
Jag drömmer om en värld där vi lär av den största inspirationskällan av dem alla: skogen och dess ekosystem. Det som funnits där miljarder år före oss människor. Som utvecklats och förfinats för att fungera på bästa tänkbara sätt. Där alla delar är lika betydelsefulla och där alla behövs på sitt eget unika sätt. I ett samhälle som har skogens ekosystem som förebild kan vi se varandra som lika viktiga pusselbitar för att samhället ska fungera. Där är olikhet en styrka och där är hållbarhet och långsiktighet den drivande kraften. Där är sårbarhet inte en svaghet. Tänk så många människor (alla?) som skulle må så oerhört mycket bättre då. Där vi på djupet kan känna att vi duger precis som vi är. Där kan vi känna att vi på riktigt behövs och där är våra olikheter vår största styrka. Jag drömmer om en värld där vi inte ser varandra som konkurrenter utan där varje människa är en del av den fantastiska spindelväven som är världen. Jag drömmer om en värld där vi på riktigt kan känna och förstå att vi alla på vårt unika sätt är lika värdefulla och lika viktiga för denna värld.
Det samhälle vi byggt har gått vilse nånstans på vägen. Konkurrens och principer som "starkast vinner" dominerar. Alla strävar efter att bli bättre. Vara bäst.
En skog är så mycket mer än träden som finns där. I skogen finns så mycket liv och allt samexisterar i en perfekt harmoni. Alla träd har olika form och olika storlek och har olika ålder. Träden ger liv åt alla de tusentals insekter och småkryp som i sin tur är viktiga för alla de små arter som växer i skogen som vi knappt kan se med blotta ögat. De som du endast kan se med en lupp eller i ett mikroskop.
Har du tittat på världen genom en lupp? Det hisnar för mig när jag inser hur lite vi faktiskt kan se och hur mycket vi har kvar att lära av naturen. Skogens ekosystem är min största förebild och jag drömmer om en värld som har detta som sin största inspirationskälla för de samhällen vi skapar.
För att se och upptäcka allt liv som finns i skogen så måste vi sänka vårt tempo. Vi måste våga stanna upp. (Finns det nåt mer skrämmande för den stressade nutidsmänniskan?)
Alla behövs. De döda träden finns kvar under lång tid och ger liv åt oerhört många arter under de årtionden eller kanske till och med sekler då de bryts ned och till slut blir en del av jorden. I skogen behövs ingen källsortering. Här finns inget sopavfall. Allt är en del av kretsloppet. Tänk den dag då vi människor lever på samma sätt.
I måndags var jag och en av mina skogsvänner och inventerade skogen som jag vill skydda. Vi var ute en hel dag. Det gav så mycket kraft och styrka. Sakta, sakta tar vi steg mot att skydda "vår" skog. Alla bilderna i detta inlägg är från måndagens skogsinventering.
Jag har fått så många fina skogskompisar i min kamp för att rädda skogen. Det känns så meningsfullt och jag är övertygad om att min kamp gör skillnad inte bara för "vår" skog utan påverkar på ett mycket större plan.
 |
| Ett kollekt från denna skinnsvamp ska i mikroskop ge svar på om det är den rödlistade art vi misstänker och hoppas att det är. |
Vill du få mer inspiration kring hur du kan leva mer hållbart? Följ mig på Instagram, där heter jag Saraseviga. Vill du läsa mer om livet på vår gård så följ mig på Instagramkontot Gården i Bergslagen. Där berättar jag om stort och smått gällande det hållbara livet på vår 1700-talsgård.
Gilla och följ Saras Eviga på Facebook. Där delar jag länkar till alla nya blogginlägg jag skriver så du inte missar dem, men också annat som har med hälsa och en hållbar livsstil att göra. Välkommen!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.