Jag har läst boken Mitt barn på nätet, av kriminolog Maria Dufva. En bok som alla föräldrar som har barn i åldrar som använder sig av nätet på olika sätt (padda, mobil, dator) bör läsa. Det är en otroligt viktig bok och därför vill jag dela med mig av vad den handlar om för att väcka din nyfikenhet och vilja att själv läsa denna bok. Som vanligt lånar jag 99% av alla böcker jag läser på biblioteket och så gjorde jag även denna gång.
Författarens syfte är att få oss föräldrar och vuxna att börja prata med barnen om vad de gör på nätet. Vi behöver nämligen känna till vad barnen gör den tid de är online. Allt för att vi ska kunna finnas där för dem på ett medvetet och tryggt sätt då de möts av sånt som inte är så trevligt på nätet, så som hatkommentarer och nätpedofiler och annat som inte är så kul att barnen möter, men som tyvärr är verkligheten idag. Barnen lever på samma internet som vi vuxna och har alltså tillgång till allt som finns där och de behöver närvaro och lotsning av oss vuxna på samma sätt som de behöver det när det gäller att börja vistas ute i trafiken. Vi behöver helt enkelt vara närvarande föräldrar som tar del av barnens liv online och prata lika naturligt om detta som vi frågar hur de haft det på skolan eller på fotbollsträningen. Barn behöver en vuxens närvaro oavsett om de är 5, 12 eller 17 år gamla.
Författaren råder föräldrar att planera in tid för detta, minst 10 minuter i veckan där man diskuterar säkerhet på nätet samt källkritik. Utgå till exempel från en artikel eller nyhet eller en film ni sett tillsammans som berör dessa ämnen.
Det finns olika s.k "parental control" där man som förälder kan lägga in spärr för att barnen inte ska mötas av porr när de googlar på "xxx". T ex Youtube har en sån inställning. Men dessa ska aldrig ersätta det viktiga samtalen barn och vuxna emellan.
Några råd till föräldrar:
- Var nyfiken och främjande istället för skeptisk och ogillande. Visa vilja att försöka förstå barnen och bekräfta deras tankar och känslor. Det är viktigt att vi vuxna inte bara är misstänksamma och skeptiska när vi pratar om barnens liv på nätet. Är vi det kommer barnen inte att vända sig till oss när det händer något på nätet som barnet mår dåligt över.
- Fråga, fråga, fråga. Ställ öppna frågor och undvik att förhöra och snoka. Skaffa dig insyn genom att fråga om skola, läxor, lunchen, aktiviteter och nätet.
- Skapa tid för samtalet. Var lyhörd inför barnet när de vill prata. Skjut inte upp och säg "Jag har inte tid just nu" utan ta tillvara på de tillfällen då barnet själv tar initiativ till samtal.
- Sätt gemensamma gränser och regler för skärmar som gäller för hela familjen. Tänk på att du är en förebild så pausa från skärmar du också. Bestäm t ex vissa tider då alla i familjen sätter telefonen i flygplansläge eller slår av den. Hela familjen kan t ex ha en låda där man då lägger sina telefoner. Kom ihåg att bara blotta åsynen av en mobiltelefon gör att din hjärna går igång och upplever stress, så lägg telefonerna utom synhåll när ni har skärmfri tid.
- Öka närheten till ditt barn och vips så har du automatiskt ökat anknytningen och därmed chansen till förtroliga samtal.
Det finns studier som visar att porrkonsumtion börjar vid 12 års ålder för pojkar. Ja, du läste rätt. Det är helt sjukt. I porren är både fysiskt och psykiskt våld vanligt förekommande och forskning visar att den som konsumerar porr blir sexuellt mer aggressiv och producerar attityder som främjar och trivialiserar våld mot kvinnor. De som medverkar i porrfilmer har många gånger själva blivit sexuellt utnyttjade som barn. En anledning värd att sluta eller aldrig börja att konsumera porr även som vuxen. 30% av allt innehåll på nätet är just porr. 30%!!!!
Det stora problemet idag är att föräldrar inte har koll på vad deras barn gör på nätet. Vi ska naturligtvis inte skuldbelägga barn när de börjar bli nyfikna på sex, men det är viktigt att förklara för dem att den porr som de möter på nätet varken passar deras ålder eller har några likheter med vad sex i verkliga livet handlar om. När ska man börja prata med barn om sex? Författarens svar är: Innan barnet själv börjar hitta svaren. Innan barnet börjar söka svaren på nätet. Man kan börja prata med barn om kroppen, anatomi och funktioner men även kärlek och relationer hur tidigt som helst bara man anpassar det efter barnets ålder.
En liten samtalsguide
Som vuxen kan man lära sig att svara JA istället för det mer provocerande NEJ - även om budskapet blir detsamma. T ex om barnet frågar "Kan jag få den här appen?" så istället för att säga: "Nej, det tror jag inte. Du har tillräckligt med spel/sociala medier och jag tycker att du redan tillbringar alldeles för mycket tid med din telefon", så kan man istället säga: "Ja, låt mig se först. Vad är det för spel/app? Ska vi kolla upp den tillsammans så att vi vet vad det är? Vill du köpa den får du nog lov att spara ihop till den själv eller ta av veckopengen."
Några tips kring spel, Youtube och sociala medier
- Kolla på samma musikvideor, spela samma spel och kolla in de vloggare som ditt barn följer på Youtube.
- Läs kommentarsfälten tillsammans med ditt barn och resonera kring ordval och tonläge.
- Låt detta vara grunden för ett bra samtal och passa på att prata om värderingar och könsroller.
Liten checklista
- Lär barnen att vara noga med vem de pratar med på nätet.
- Lär dem att säga nej och visa hur de kan avsluta ett samtal / chatt och hur man kan blockera personer på olika arenor.
- Betona att de bilder som postas på nätet lever kvar där för evigt. En bild som man väljer att lägga ut ska man kunna leva med finns kvar på nätet för resten av ens liv.
- Få barnen att känna att de kan vända sig till en vuxen - för tröst, för att avlasta från skuld och för guidning.
- Lär barnen att reflektera kring "Är det här bra för mig? Är det här bra för min familj?"
- Barnen ska kunna stå för det de skriver till och om andra och tänka på att inte poängtera det som är dåligt. Om du inte har något trevligt att säga - säg ingenting alls. Skriv bara sånt som man skulle kunna säga till personen i fråga öga mot öga.
- Man måste kunna stå för det man skriver. Måste du vara anonym för att våga skriva det - då ska du heller inte skriva det.
Fem bra frågor till ditt barn
1. Tror du att alla är den de säger att de är på nätet? Eller tror du att en del är bra på att luras genom att verka vara unga och schyssta?
2. Vet du om att det finns äldre ungdomar och vuxna som försöker komma i kontakt med barn och som vill utnyttja barn på olika sätt?
3. Har det hänt dig att någon främmande kontaktat dig eller nån kompis? Eller har du hört / läst nyheter om detta?
4. Hur tänker du kring det där med att vara noggrann och smart när det kommer till att lämna ut information som handlar om dig eller din familj? Hur tänker du när någon du inte känner eller har träffat ber dig skicka bilder eller prata med dig via en webbkamera?
5. Om det skulle hända dig, vem skulle du prata med då?
Ett sätt att bemöta hatiska och otrevliga kommentarer kan vara att använda sig av en strategi som går ut på att inte svara i affekt, så kallat lågaffektivt bemötande. Om någon skriver: "Gud vad du är ful och värdelös", svara "Det där gör mig ledsen. Var snäll och skriv inte så till mig. Händer det igen måste jag blocka dig".
Prata med ditt barn om att det finns bra och dåliga hemligheter. Bra hemligheter ger pirr i magen och man blir glad av att tänka på dem. Dem ska man inte berätta vidare. Dåliga hemligheter ger ont i magen och dessa får man alltid berätta för en vuxen, även om någon annan sagt att man inte får.
OM barnet har blivit utsatt och kommer till dig för att berätta, tänk på att behålla ditt lugn. Hantera dina egna känslor. Den upprördhet du känner inför det barnet berättar passar bättre i ett senare samtal med en annan vuxen. Avlasta barnets skuld och skam genom att berätta att "Det är inte ditt fel. Det är lätt att bli lurad. Många barn har råkat ut för samma sak." Visa att du känner dig utvald och att du är trygg med att barnet väljer att berätta för dig. Gå aldrig bakom barnets rygg och agera på uppgifterna utan att barnet är delaktigt. Om barnet utsatts för ett brott så poängtera vikten av att anmäla till polisen. Lugna och trygga barnet genom att berätta att du tar ansvar för det här.
___________________________________________
Författaren råder föräldrar att planera in tid för detta, minst 10 minuter i veckan där man diskuterar säkerhet på nätet samt källkritik. Utgå till exempel från en artikel eller nyhet eller en film ni sett tillsammans som berör dessa ämnen.
Det finns olika s.k "parental control" där man som förälder kan lägga in spärr för att barnen inte ska mötas av porr när de googlar på "xxx". T ex Youtube har en sån inställning. Men dessa ska aldrig ersätta det viktiga samtalen barn och vuxna emellan.
Några råd till föräldrar:
- Var nyfiken och främjande istället för skeptisk och ogillande. Visa vilja att försöka förstå barnen och bekräfta deras tankar och känslor. Det är viktigt att vi vuxna inte bara är misstänksamma och skeptiska när vi pratar om barnens liv på nätet. Är vi det kommer barnen inte att vända sig till oss när det händer något på nätet som barnet mår dåligt över.
- Fråga, fråga, fråga. Ställ öppna frågor och undvik att förhöra och snoka. Skaffa dig insyn genom att fråga om skola, läxor, lunchen, aktiviteter och nätet.
- Skapa tid för samtalet. Var lyhörd inför barnet när de vill prata. Skjut inte upp och säg "Jag har inte tid just nu" utan ta tillvara på de tillfällen då barnet själv tar initiativ till samtal.
- Sätt gemensamma gränser och regler för skärmar som gäller för hela familjen. Tänk på att du är en förebild så pausa från skärmar du också. Bestäm t ex vissa tider då alla i familjen sätter telefonen i flygplansläge eller slår av den. Hela familjen kan t ex ha en låda där man då lägger sina telefoner. Kom ihåg att bara blotta åsynen av en mobiltelefon gör att din hjärna går igång och upplever stress, så lägg telefonerna utom synhåll när ni har skärmfri tid.
- Öka närheten till ditt barn och vips så har du automatiskt ökat anknytningen och därmed chansen till förtroliga samtal.
Det finns studier som visar att porrkonsumtion börjar vid 12 års ålder för pojkar. Ja, du läste rätt. Det är helt sjukt. I porren är både fysiskt och psykiskt våld vanligt förekommande och forskning visar att den som konsumerar porr blir sexuellt mer aggressiv och producerar attityder som främjar och trivialiserar våld mot kvinnor. De som medverkar i porrfilmer har många gånger själva blivit sexuellt utnyttjade som barn. En anledning värd att sluta eller aldrig börja att konsumera porr även som vuxen. 30% av allt innehåll på nätet är just porr. 30%!!!!
Det stora problemet idag är att föräldrar inte har koll på vad deras barn gör på nätet. Vi ska naturligtvis inte skuldbelägga barn när de börjar bli nyfikna på sex, men det är viktigt att förklara för dem att den porr som de möter på nätet varken passar deras ålder eller har några likheter med vad sex i verkliga livet handlar om. När ska man börja prata med barn om sex? Författarens svar är: Innan barnet själv börjar hitta svaren. Innan barnet börjar söka svaren på nätet. Man kan börja prata med barn om kroppen, anatomi och funktioner men även kärlek och relationer hur tidigt som helst bara man anpassar det efter barnets ålder.
En liten samtalsguide
Som vuxen kan man lära sig att svara JA istället för det mer provocerande NEJ - även om budskapet blir detsamma. T ex om barnet frågar "Kan jag få den här appen?" så istället för att säga: "Nej, det tror jag inte. Du har tillräckligt med spel/sociala medier och jag tycker att du redan tillbringar alldeles för mycket tid med din telefon", så kan man istället säga: "Ja, låt mig se först. Vad är det för spel/app? Ska vi kolla upp den tillsammans så att vi vet vad det är? Vill du köpa den får du nog lov att spara ihop till den själv eller ta av veckopengen."
Några tips kring spel, Youtube och sociala medier
- Kolla på samma musikvideor, spela samma spel och kolla in de vloggare som ditt barn följer på Youtube.
- Läs kommentarsfälten tillsammans med ditt barn och resonera kring ordval och tonläge.
- Låt detta vara grunden för ett bra samtal och passa på att prata om värderingar och könsroller.
Liten checklista
- Lär barnen att vara noga med vem de pratar med på nätet.
- Lär dem att säga nej och visa hur de kan avsluta ett samtal / chatt och hur man kan blockera personer på olika arenor.
- Betona att de bilder som postas på nätet lever kvar där för evigt. En bild som man väljer att lägga ut ska man kunna leva med finns kvar på nätet för resten av ens liv.
- Få barnen att känna att de kan vända sig till en vuxen - för tröst, för att avlasta från skuld och för guidning.
- Lär barnen att reflektera kring "Är det här bra för mig? Är det här bra för min familj?"
- Barnen ska kunna stå för det de skriver till och om andra och tänka på att inte poängtera det som är dåligt. Om du inte har något trevligt att säga - säg ingenting alls. Skriv bara sånt som man skulle kunna säga till personen i fråga öga mot öga.
- Man måste kunna stå för det man skriver. Måste du vara anonym för att våga skriva det - då ska du heller inte skriva det.
Fem bra frågor till ditt barn
1. Tror du att alla är den de säger att de är på nätet? Eller tror du att en del är bra på att luras genom att verka vara unga och schyssta?
2. Vet du om att det finns äldre ungdomar och vuxna som försöker komma i kontakt med barn och som vill utnyttja barn på olika sätt?
3. Har det hänt dig att någon främmande kontaktat dig eller nån kompis? Eller har du hört / läst nyheter om detta?
4. Hur tänker du kring det där med att vara noggrann och smart när det kommer till att lämna ut information som handlar om dig eller din familj? Hur tänker du när någon du inte känner eller har träffat ber dig skicka bilder eller prata med dig via en webbkamera?
5. Om det skulle hända dig, vem skulle du prata med då?
Ett sätt att bemöta hatiska och otrevliga kommentarer kan vara att använda sig av en strategi som går ut på att inte svara i affekt, så kallat lågaffektivt bemötande. Om någon skriver: "Gud vad du är ful och värdelös", svara "Det där gör mig ledsen. Var snäll och skriv inte så till mig. Händer det igen måste jag blocka dig".
Prata med ditt barn om att det finns bra och dåliga hemligheter. Bra hemligheter ger pirr i magen och man blir glad av att tänka på dem. Dem ska man inte berätta vidare. Dåliga hemligheter ger ont i magen och dessa får man alltid berätta för en vuxen, även om någon annan sagt att man inte får.
OM barnet har blivit utsatt och kommer till dig för att berätta, tänk på att behålla ditt lugn. Hantera dina egna känslor. Den upprördhet du känner inför det barnet berättar passar bättre i ett senare samtal med en annan vuxen. Avlasta barnets skuld och skam genom att berätta att "Det är inte ditt fel. Det är lätt att bli lurad. Många barn har råkat ut för samma sak." Visa att du känner dig utvald och att du är trygg med att barnet väljer att berätta för dig. Gå aldrig bakom barnets rygg och agera på uppgifterna utan att barnet är delaktigt. Om barnet utsatts för ett brott så poängtera vikten av att anmäla till polisen. Lugna och trygga barnet genom att berätta att du tar ansvar för det här.
 |
| Maria Dufva har nyligen kommit ut med en till bok i ämnet som riktar sig direkt till barnen. Den heter Värsta bästa nätet. Jag ser fram emot att läsa även denna. |
___________________________________________
Vill du boka mig som föreläsare? Mina specialområden är skadliga kemikalier i vår vardag, och jag har stor erfarenhet av att utbilda förskolepersonal i hur man skapar en giftminimerad miljö på förskolan. Jag riktar mig både till privata grupper och offentlig sektor. Jag ger även inspirationsföreläsningar inom hållbar livsstil samt kostens betydelse för hälsan. Vänligen kontakta mig på sarajohansson1976@gmail.com så utformar jag ett seminarium som passar för just er. Jag skickar offert.
Vill du fortsätta att få tips och idéer hur du kan leva mer hållbart, och minska på de skadliga kemikalierna i din vardag? Följ mig på Instagram för kontinuerlig inspiration. På Instagram heter jag saraseviga.
Gilla Saras Eviga på Facebook så missar du inte när det kommer upp nya inlägg här på bloggen.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.