Tillsatser i mat: Citronsyra.

I vår familj försöker vi att äta så ren mat som möjligt fri från tillsatser (även tillsatt socker). En bra riktlinje jag ofta går efter är att främst köpa mat som inte behöver någon innehållsförteckning då den i sig själv är hela innehållet, så som frukt och grönsaker. En annan bra riktlinje att gå efter är att välja mat med en så kort innehållsförteckning som möjligt. Jag vill dock uppmana alla som vill börja äta bättre att börja läsa innehållsförteckningen på det som du köper hem.

En tillsats som jag särskilt försöker att undvika är citronsyra.

Det finns starka misstankar om att citronsyra kan ge olika typer av allergiska besvär och många vittnar om att de blivit av med sin pollenallergi genom att helt utesluta citronsyra ur sin kost och sina hygienprodukter (läs t ex här, här och här om detta). Dock finns väldigt lite forskat på området.

Lite fakta om citronsyra. Det är en av de vanligast förekommande tillsatserna i främst mat. Den används främst som surhetsreglerande medel, men även som konserveringsmedel (motverkar härskning och missfärgning av maten). Detta är en tillsats som kan ha många olika namn. Nedan ser du en bild på alla E-nummer den kan ha samt de svenska och engelska namnen. Om man lär sig att hålla utkik efter E330 - E333 samt "citronsyra" och "citric acid" så har man kommit en bra bit på vägen. Citronsyra kommer väldigt sällan från äkta citroner som man skulle kunna tro med tanke på namnet, utan framställs kemiskt med hjälp av någon sockerhaltig lösning, ofta glukos eller melass, som sedan jäses med hjälp av svampar av svartmögel. Man tror att det är rester av svartmöglet som blir kvar i slutprodukten och att det är detta som ger olika typer av allergiska reaktioner hos många. Eftersom citronsyra är en av de allra mest använda tillsatserna så finns stor lobbyverksamhet för att få oss att fortsätta tro att citronsyra än ofarligt. Man kan hitta citronsyra i väldigt många livsmedel så som t ex godis, glass, ost, torkad frukt, läsk, saft, kakor, sylt, ketchup, senap, buljong och krossade tomater. Men även i hygienprodukter så som hudkräm, schampo och tvättmedel. Men det finns inte i alla krossade tomater t ex så läs på innehållsförteckningen så vet du vilka som inte innehåller citronsyra. På grund av de enormt stora ekonomiska intressen som finns för att få oss att fortsätta använda citronsyra som tillsats i mat så har det forskats väldigt lite på citronsyrans påverkan på vår hälsa.

En tabell med citronsyrans många namn. De vanligaste märkningarna är dock E330 - E333 samt att det står citronsyra eller citric acid. Så håll ögonen efter dessa namn om du vill undvika citronsyra.

Om man vill lära sig mer om detta och höra om människor som blivit hjälpta av att utesluta citronsyra så finns en grupp på Facebook som heter "Fri från allergi genom att undvika E330 - Citronsyra". Gruppen har idag över 13 000 medlemmar.

Det är bra att även läsa innehållsförteckningen på produkter som du brukar köpa hem, för det händer både nu och då att tillverkaren ändrar innehållet utan att för den skull själva förpackningen får ett nytt utseende. Så gör det till rutin att åtminstone ganska ofta läsa innehållsförteckningen även på varor som du vet sedan tidigare är okej innehållsmässigt.
Jag väljer så ofta det går ekologiskt, och en märkning som jag tittar efter är KRAV, eftersom varor som är KRAV-märkta ställer just höga krav på produkten. Men av någon anledning så tillåter de fortfarande citronsyra i de produkter som får bära deras märke. Så även KRAV-märkta varor är alltså viktiga att läsa innehållsförteckningen på om man vill undvika citronsyra.

Här nedan ser ni två exempel på två olika produkter (Festis och ketchup), där båda alternativen är ekologiska men innehållsförteckningarna ser väldigt olika ut mellan de två alternativen.

Två till synes lika "Festis"-förpackningar. Båda är ekologiska och KRAV-märkta. Men när man läser innehållsförteckningen förstår man att de är ganska olika ändå. Den ena varianten (Smakis) innehåller både citronsyra, tillsatt socker och aromämne, medan den andra (Sundis) innehåller endast äppeljuice från koncentrat. Smakis kostade 12.95 kronor för ett trepack, medan Sundis kostade 17.95 kronor. Jag betalar mycket hellre de fem kronorna extra för att få en Festis utan citronsyra, tillsatt socker och aromämnen.

Den Festis som heter "Sundis" innehöll endast äppeljuice från koncentrat.

Den Festis som heter "Smakis" innehöll däremot både socker, citronsyra och äppelarom.

Här kommer ytterligare en jämförelse mellan två olika varianter av ekologisk ketchup (Änglamark och Felix).