Yoga och meditation i fjällen

En av sommarens absoluta höjdpunkter för mig var en vecka vi tillbringade i fjällen. Jag hade anmält mig till en yoga och meditationskurs och tog med mig hela min familj på resan. Under en vecka fick jag göra enbart sånt som jag verkligen älskar; Tillbringa tid med familjen, vara i naturen, samt träna på medveten närvaro i form av yoga och meditation. Varje dag såg ut ungefär på följande sätt. På morgnarna smög jag iväg då övriga familjen sov för att tillbringa närmare två timmar i tystnad och meditation (klockan 06.45 - 08.45). Sedan tillbringade jag dagarna med familjen, vandrandes på fjällen. Vi gick på dagsturer i den fantastiska naturen. Insöp fjällvärlden. Luften, lukterna. Stötte på en och annan ren. Kände lugnet från naturen sakta sippra sig in i oss, mer och mer för varje dag. Ofta vandrade vi mellan 6 och 7 kilometer per dag. På eftermiddagarna vid fyra gav jag mig iväg för att yoga under två timmar (klockan 16.30 - 18.30). Vi var en liten och alldeles lagom grupp på totalt 9 personer samt vår yoga/zenlärare som deltog i kursen. På kvällen gick jag sedan åter tillbaka till familjen och vi gick på kvällspromenad med vår hund Tibbi och åt sedan en god middag tillsammans. 

Att tillbringa närmare fyra timmar per dag i medveten närvaro i form av yoga och i meditation - det går inte med ord att ens försöka sig på att beskriva känslan! Jag börjar mer och mer tro att själva meningen med livet faktiskt är det, att vara medvetet närvarande. Här och nu och inte då och sen. När jag är här, precis här där jag är och är närvarande i det som är precis just nu - då är mitt liv precis så som det ska vara. Det spelar ingen roll om jag går igenom svårigheter eller har den mest glädjefyllda dagen. Om jag är medvetet närvarande så lever jag mitt liv så som det är, och det är så jag vill leva!

Under veckan i fjällen ramlade insikt efter insikt ned i mig. I tystnad och yoga landade jag verkligen i mig själv. Här nedan har jag försökt mig på att sammanfatta några av de insikter som landade i mig under denna vecka. 


Enkelhet. Livet är så enkelt, men vi har så lätt att krångla till det. Vi förlorar oss så lätt i distraktioner och tankar om vad som är viktigt. När allt egentligen är så enkelt. I det enkla ligger också det vackra. I det enkla finner jag stillhet, finner jag ro. Livet består av andetag. Andetag för andetag lever vi. Varje andetag är liv och en gåva som getts mig. 

    Att leva enkelt för mig innebär bland annat att ta mig tid för att yoga och meditera. I yogan liksom i meditationen får jag en chans att kalibrera mig själv. Det är två former som hjälper mig att hitta tillbaka till mitt sanna jag när tankar och tempo dragit mig bort från den jag egentligen är. I yoga och meditation har jag lättare att vara här och nu. Där kan jag träna på detta så enkla och självklara, men ändå så svåra.

    Att leva enkelt för mig är att ha privilegiet att kunna äta mat som gör mig gott. "Riktig" mat utan kemiska och artificiella tillsatser och konstigheter, som stärker min kropp och mitt sinne. Att leva enkelt för mig innebär att jag tar mig tiden att laga bra mat för min kropp och mitt sinne. Att unna mig bra mat.


    Att leva enkelt för mig är att få sova tillräckligt varje natt. Jag behöver mina 7-8 timmars sömn, det är något jag vill prioritera och jag känner tacksamhet när jag får tillräckligt med sömn.  


    Att leva enkelt för mig är att unna mig vila och återhämtning mitt i en stressig vardag. Att ta en tupplur på 10 minuter. Att stanna upp och bara andas, djupa andetag som sprider sitt lugn i mig.


    Att leva enkelt för mig är att låta kroppen få röra på sig. Promenera, träna, använda min kropp. Yoga. Dansa. Jag har aldrig kunnat dansa trots att jag verkligen velat. Musiken, takten och rörelserna har inte kommit naturligt för mig. Men i den frigörande dansen är jag fri. Jag rör min kropp så som den vill röra sig. Helt utan pekpinnar och dömanden. Utan skam eller tankar på hur jag ser ut och om det är vackert eller fult. Jag bara går in i min kropp och i musiken. Att våga ge mig hän, släppa mig fri. Sedan kursen dansar jag så gott som varje dag. Det är det perfekta avbrottet när jag sitter och skriver.


Att vara i nuet. Här och nu. Göra en sak i taget. Andetag för andetag. Motsatsen till många bollar i luften, alltid någon annan stans i tankarna. Alltid på väg. Istället stilla. Lugn. Närvarande. Släppa tankar på det som varit, och oro över det som ligger framför. Att istället välkomna tillförliten till livet. Att allt är som det ska vara. Det svåra går över. Livet är i ständig förändring. Bra stunder ersätts av svåra, som ersätts av bra. This too shall pass.


Vila i tomrummet. Uppmärksamma det som är mellan ut- och inandning. Stanna i det. Känn sedan en inandning naturligt födas. Uppmärksamma det lite kortare tomrummet som kommer efter inandningen innan nästa utandning kommer. I dessa mellanrum är allting stilla. Här kan jag landa.


Vissa saker vill dra mig bort från enkelheten och nuet. Mobilen är en sån. Denna lilla på många sätt fantastiska apparat som så gott som alla numera bär med sig under dygnets alla vakna timmar (vissa har den bredvid sig till och med nattetid). Mobilen, så full med lockelser. Så full av distraktioner. Om jag ska klara av att vara närvarande behöver jag medvetet välja bort mobilen under stunder varje dag. Lägga den på hyllan, sätta den i flygplansläge eller helt enkelt stänga av den för att inte annars distraheras av mobilens alla lockelser.  


Tålamod är nyckeln till glädje. Att inte stressa med barnen. Inte alltid skynda vidare. Att mer lyssna in deras takt och följa den. Jag tar ett djupt andetag och övar på tålamodet. Det tar jag med mig in i denna höst. 


Plötsligt hittade jag tillbaka till skrattet. Det där förlösande gapskrattet som bara bubblar upp. Den befriande känslan som infinner sig när skrattet kommer.


Tacksamhet är livets största, nyckeln till så mycket. Att se vad jag har, och släppa tankarna på det jag inte har, det jag inte är, det jag inte klarar av. Känna tacksamheten för att jag är jag. Allt jag gått igenom, allt som jag kämpat med genom åren. Trots att vissa perioder varit så svåra så hjälpte även de mig att formas till den jag är idag, och det hade jag inte velat vara utan. Svårigheterna har gjort mig ödmjuk, gjort mig tacksam. Att välja att se livet med tacksamhet förändrar så mycket. Gör livet så mycket mer rikt.


Döden. En naturlig del av livet. Att dö och att födas. Två självklara delar av livet. Födelse och dödelse.  Att våga släppa rädslan för döden. Våga möta den och välkomna den. Jag vill göra döden till en naturlig del av mitt liv. Död är också avsked, alla avslut i livet, stora som små. Jag vill tillåta mig att sörja när något tar slut. Varje andetag består av liv och död. Varje inandning är födelse, varje utandning är något som dör. 


Livet älskar dig. Livet älskar mig. Livet vill mig. Tillit.















___________________________________________

Vill du få mer inspiration kring hur du kan leva mer hållbart? Följ mig på Instagram. På Instagram heter jag Saraseviga.

Gilla och följ Saras Eviga på Facebook. Där delar jag länkar till alla nya blogginlägg jag skriver så du inte missar dem, men också annat som har med hälsa och en hållbar livsstil att göra. Välkommen!

Vill du boka mig som föreläsare? Mina specialområden är skadliga kemikalier i vår vardag, och jag har stor erfarenhet av att utbilda förskolepersonal i hur man skapar en giftminimerad miljö på förskolan. Jag riktar mig både till privata grupper och offentlig sektor. 

Jag ger även inspirationsföreläsningar inom hållbar livsstil samt kostens betydelse för hälsan. Vänligen kontakta mig på sarajohansson1976@gmail.com så utformar jag ett seminarium som passar för just er. Jag skickar offert.



CONVERSATION

0 kommentarer:

Skicka en kommentar