Jag får ofta frågor om varför jag äter så mycket kallpressad ekologisk kokosolja. Det senaste året har jag ökat mängden ordentligt och jag uppskattar att jag idag äter minst 3 matskedar kokosolja dagligen, förmodligen mer. Jag ska snart berätta varför jag älskar kokosolja, men först behöver vi reda ut några saker.
Det händer ganska ofta att jag får kommentarer om att kokosolja skulle vara farligt eftersom det består av mättat fett. Och tyvärr finns det mycket felinformation gällande kokosolja och mättat fett generellt. Fortfarande. Många tror nämligen att mättat fett skulle öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Med jämna mellanrum dyker det upp artiklar på nätet som påstår detta. Eftersom jag gång på gång får frågor kring detta så kände jag att det var nödvändigt med ett inlägg där jag försöker reda ut de missförstånd som fortfarande florerar kring kokosolja samt mättat fett generellt. Jag ska i detta inlägg försöka reda ut hur det ligger till.
Mättat fett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, är det inte så?
Nej, detta är inte sant. Det är en seglivad myt som verkar väldigt svår att ta död på. Det enkla svaret är: Allt mättat fett från naturliga källor är bra för oss (t ex kokosolja och smör), medan mättat fett gjort på kemisk väg i ett labb är skadligt för oss (t ex transfetter).
Myten ser ut så här: Mättat fett (oavsett om det är naturligt eller kemiskt framställt) är det som höjer det onda kolesterolet, som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar eftersom det slammar igen blodkärlen.
Men naturligt fett har ALDRIG bevisats kunnat höja risken för hjärt- och kärlsjukdomar i studier av god kvalitet. Många andra faktorer har betydelse för hjärthälsan, men inte att äta mättat fett. (WHO gjorde en metaanalys av alla större studier som gjorts kring detta år 2009). Däremot när lightprodukter och lågfettskosten blev populär på 80-talet och framåt så ökade medicinska ingrepp för hjärt- och kärlsjukdomar med nästan 500% (mellan 1979-2003). Att äta lightprodukter (produkter med lågt fettinnehåll) är troligen anledningen till att hjärt- och kärlsjukdomarna ökade.
Vad är kolesterol?
Kolesterol eller lipider är ett livsnödvändigt ämne som är fettaktigt och det finns i alla kroppens celler. Det har flera funktioner i kroppen. Det är en byggsten i alla cellers cellmembran, men behövs även för att kunna tillverka hormoner, t ex könshormonerna testosteron, östrogen och progesteron samt stresshormonet kortisol. Även D-vitamin som bildas med hjälp av kortisol i huden. Det finns även i vår galla för att kunna bryta ned fett från maten du äter. Kortisol är också viktigt för nervcellerna i hjärnan och hjärnans utveckling. Om det uppstår en skada i kroppen så behöver kolesterol transporteras dit för att kunna läka skadan. De som är hjärtsjuka har oftare högre nivåer av kolesterol i blodet. Varför? Jo, när något går sönder, t ex problem med blodkärlen uppstår så kommer kolesterol att transporteras dit för att läka. En liknelse: När det brinner i ett hus, vem är det störst sannolikhet att du möter där? Brandmän, eller hur?! Men det är ju inte brandmännen som har orsakat branden. Det "onda" kolesterolet LDL kan alltså vara en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom, men de är inte orsaken till dessa tillstånd.
Det "onda" kolesterolet, LDL, är farligt vid oxidativ stress, högt blodtryck och högt insulin (som man får om man äter mycket snabba kolhydrater). De små LDL-partiklarna är värst eftersom de oxiderar snabbare och fastnar lättare i blodkärlens väggar. Äter du däremot en fettrik kost så bildas stora LDL-partiklar, vilka är bättre eftersom de inte oxiderar lika lätt och heller inte fastnar lika lätt i blodkärlen. Det har visat sig att äldre personer lever längre om man har ett högt LDL än om man har ett lågt. Tvärtom är det så att lågt LDL ökar risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom och dödlighet. Ökade nivåer av LDL leder dessutom till mindre risk för demens.
Kolesterolmyten är en medicinsk skandal som läkare fortfarande än idag använder som argument för att kunna skriva ut kolesterolsänkande mediciner. Högt kolesterol är inte förknippat med hjärt- och kärlsjukdomar. Det visade amerikanska forskare redan på 30-talet. Kolesterolsänkande mediciner, s.k statiner har i studier tvärtom visat sig kunna ÖKA risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Största mängden kolesterol producerar dock kroppen själv, bara en liten del av mängden kolesterol i kroppen kan vi påverka via vår kost. En viktig fråga att ställa sig här är: Varför skulle kroppen tillverka något själv som skulle vara farligt för oss?
Det "goda" kolesterolet HDL som bland annat har till uppgift att transportera bort överflödigt LDL ökar om du äter en stor mängd mättat fett.
Den verkliga boven och som är orsaken till att kolesterol fastnar i blodkärlen är istället kronisk inflammation. Några orsaker till hög inflammation i kroppen är stora mängder snabba kolhydrater i kosten, samt en hög koncentration av omega 6, så som sojaprodukter, majs och solrosolja som finns i väldigt många processade livsmedel. Men även snabba kolhydrater som socker och vitt mjöl ökar inflammation i kroppen. Egentligen är det ganska enkelt: Processad mat är dåligt för hjärthälsan. Naturlig mat är bra för hjärthälsan. Anledningen till varför en del tror att äta Becel (som är ett kemiskt framställt fett = margarin med hög andel omega 6) är för att när man äter Becel så ökar graden av inflammation i kroppen. För att fixa till detta går kolesterolet från blodet för att kunna läka cellmembranen eftersom de är utsatta för ökad risk för inflammation. Därmed sjunker det "onda" kolesterolet i blodet. Men att äta Becel är allt annat än bra. Det är precis tvärtom.
HDL, det "goda" kolesterolet vill vi ha mycket av eftersom det är skyddande och är bra om det är högt. LDL, det "onda" kolesterolet" också är viktigt för kroppen och hälsosamt så länge det är i form av stora fina partiklar (som det blir om du äter en hög andel naturligt mättat fett) och inte de små oxiderade varianterna. Kolesterol är brandkåren som lappar och lagar och stabiliserar din kropp. Däremot är inflammation, oxidation och högt blodtryck risker för hjärt- och kärlsjukdom.
Enkelt uttryckt: Alla naturliga fetter är nyttiga och onaturliga (processade) fetter är onyttiga. Att många fortfarande tror att det ligger till på annat sätt är bland annat feltolkade forskningsresultat, studier av dålig kvalitet samt myter.
Här är några exempel på vart man hittar de olika fettsyrorna i naturlig form:
- Mättade fetter (t ex kokosolja och smör)
- Enkelomättade fetter (nötter, avokado, olivolja)
- Fleromättade fetter (fisk, nötter, frön, växtoljor)
Så länge vi får i oss naturliga fetter i naturliga proportioner så är de hälsosamma. Vegetabiliska oljor kan vara problematiska. Man kan ta som exempel sesamolja. Hur många sesamfrön behövs för att göra en deciliter olja? Vi har rent revolutionärt inte ätit dessa fetter i sådana stora, koncentrerade mängder som det blir när de pressats till oljor.
Onaturliga fetter är:
- Transfetter,
- Härdade fetter (en från början omättad olja som görs om till mättat fett) samt
- Omestrade fetter (det som finns i margarin för att få fast form på växtoljor).
De är industriellt framställda fetter i syfte att öka hållbarheten och ändra konsistensen på fettet. Eftersom de är främmande för kroppen så blir de skadliga när vi äter dem. Man tar även bort vitaminer och annat för att de kan störa processen av att framställa fettet och tillsätter även färgämnen.
Och så lite om omega 3 och omega 6, vad är det?
Omega 3 och omega 6 är båda s.k essentiella fettsyror som vi måste få i oss via maten eftersom kroppen inte kan tillverka dem själv. Omega 3 är vanligt i fisk och omega 6 är vanligt i vegetabiliska oljor. Balans mellan dessa är viktig.
Omega 3 minskar inflammation i kroppen och vidgar blodkärlen.
Omega 6 ökar inflammation i kroppen samt drar samman blodkärlen.
Med modern kost får vi i oss alldeles för mycket omega 6 i förhållande till omega 3. En bra balans är att vi får i oss lika mycket av båda, eller max tre gånger så mycket av omega 6. Men i västvärlden får vi i oss så mycket som 15-45 gånger mer av omega 6. Resultatet blir bland annat ökad kronisk inflammation i kroppen och koncentrationssvårigheter. När vi utvinner fett ur växtoljor så får vi i oss långt mycket mer fett än vi fått under evolutionen. Växters fett är rikt på omega 6. För mycket omega 6 stimulerar cancer bland annat. Även astma ökar vid högt intag av omega 6.
Välj fet fisk, naturbeteskött, ekologiska ägg, för att öka din grad av omega 3. Vill man använda vegetabiliska oljor så är olivolja och rapsolja de vegetabiliska oljor som har bäst balans mellan omega 3 och 6.
Genom att äta så lite processad mat som du kan så hjälper du till att minska mängden omega 6 i förhållande till omega 3 i din kropp. Sorgligt nog är fisk idag inte bara nyttigt utan innehåller även höga halter av miljögifter. En tragisk konsekvens av att vi levt utan att ta hänsyn till vår miljö. Ju fetare fisk desto mer miljögifter eftersom fett drar till sig dessa ämnen. Själv äter jag och min familj därför fisk väldigt sällan och behöver ta tillskott för att få i oss omega 3. Jag gjorde en grundlig undersökning för drygt ett år sedan och kom fram till att detta tillskott verkar vara en av de allra bästa på marknaden. Vi tar olika dos beroende på kroppsvikt. (Vikten x 0,15 = daglig dos i ml/dag). Det finns nämligen en hel del dåliga alternativ av omega 3 på hälsokosthyllorna. Det är svårt att få bra tillskott bland annat på grund av att omega 3 väldigt fort härsknar. ArcticMed håller enormt hög kvalitet och jag är väldigt nöjd med den. Barnen tar ca 5 ml och vi vuxna ungefär 15 ml per dag.
Det som är dåligt är växtoljor och allra sämst är majs- och solrosolja eller om det bara står vegetabiliskt fett på förpackningen. Snabbmat innehåller mycket av detta. T ex tonfisk i olja ligger i solrosolja, därför köper jag alltid tonfisk i vatten istället.
Margarin innehåller pusselbitar som inte passar i kroppen, samt innehåller för mycket omega 6.
Smör däremot är en naturlig råvara. Mjölkfettet har inte visat sig ha några negativa effekter på hjärthälsan.
Varför fortsätter myter som att kokosolja skulle vara skadligt fortsätta att spridas, gång på gång?
En stor lobbyindustri försöker lura oss och har tyvärr lyckats att nässla sig in både i expertgrupper hos Livsmedelsverket vars uppgift är att utforma kostråd för oss här i Sverige, samt på de svenska utbildningarna av dietister. De försöker övertyga oss om att den västerländska kosten är ofarlig, ja till och med hälsosam för att kunna fortsätta sälja dessa varor. De ekonomiska intressen de står bakom fortsätter att vinna mark så länge vi fortsätter att äta processad mat / halvfabrikat och helfabrikat. När personer som jobbar för en intresseorganisation som finansieras av livsmedelsjättar som säljer mat som innehåller höga halter av omega 6 (Coca-Cola, Findus, Kelloggs, Barilla, Pågen, McDonalds, Semper och Unilever) även är med och utformar kostråden för hur vi bör äta för att leva hälsosamt, då blir det tokigt. Väldigt tokigt. Precis som med kemikalieindustrin så är det enormt starka ekonomiska krafter som står bakom att göra allt de kan för att övertyga oss om att viss typ av mat är bra trots att det är precis tvärtom.
Återigen: Det finns inga bevis på att mättat fett skulle skada hälsan trots att både Livsmedelsverket och dietister uppger det. Det luktar korruption om ni frågar mig. Även den America Heart Assocciation (AHA) har nyligen uppdaterat sina rekommendationer och säger nu åter igen att mättat fett och kokosolja kan vara skadligt. De rekommenderar vegetabiliska fetter istället, d.v.s fett med hög andel omega 6 som ökar risken för kronisk inflammation och därmed också hjärt- och kärlsjukdomar. Innan de ändrade sina rekommendationer fick de en donation på 500 000 dollar från sojaindustrin. Kan det möjligtvis ha med saken att göra?
Docent Ralf Sundberg som bland annat har skrivit boken Forskningsfusket, om kopplingarna mellan livsmedels- och läkemedelsindustrin och nationella myndigheter, anser att Livsmedelsverket borde fråntas sitt uppdrag att ge råd kring kost och hälsa. Han tror att Livsmedelsverkets verkliga mandat är att gagna livsmedelsindustrin, snarare än att värma om människors hälsa.
Det fanns en man som heter Angel Keys som gjorde en hittepå-studie på 50-talet. Den här mannens dåliga forskningsstudier upptäcktes inte förrän 2002. Hans studie togs för sanning under ett halvt sekel trots att han hade fuskat fram forskningen. För mycket pengar och prestige hade lagts på studien så man höll tyst om studiens svagheter. En konsekvens av att minska på mättat fett är att vi äter mer kolhydrater (vi blir hungrigare och sötsuget ökar). Följderna av mycket kolhydrater är högt blodsocker och insulin, vilket leder till hjärtproblem. Fett gör dig inte fet eller sjuk men forskning säger att kolhydrater gör det.
Jag kan bli så oerhört arg när jag tänker på att det är pengar som styr så mycket. Livsmedelsjättarna har inget intresse alls i att producera mat som är bra för oss, deras enda drivkraft är pengar. Kanske är det till och med så att mat som gör oss sjuka är ännu bättre, för då gynnar vi även läkemedeslindustrin, en annan jätte som står för hissnande siffror de drar in på sin verksamhet. Det vi som konsumenter kan göra är att visa livsmedelsindustrin vad vi vill köpa. Om vi inte längre köper denna skräpmat kommer de att anpassa sig efter oss och tillverka det vi väljer att köpa. Dock inte av omtanke om vår hälsa men väl för att det gynnar deras ekonomiska intressen.
Fakta om kokosolja
Denna olja har fast form vid rumstemperatur men smälter vid 24 grader. Den skiljer sig lite från andra mättade fetter eftersom den är rik på medellånga och korta fettsyror som laurinsyra och kaprylsyra. Kaprylsyra är väldigt effektivt mot jästsvamp. Laurinsyra stimulerar fettförbränningen. Den förbränns enkelt i levern och ger direkt energi. Kokosolja har visat sig gynna viktnedgång. Kokosolja består av Medium Chained Triglycerides (MCT) som är mättat fett. Dessa mättar bättre än de längre fettsyrorna.
Kokosolja har historiskt använts för att behandla svamp, bakterier och parasiter. Det har också används vid sårläknig och brännskador. Kokosolja har en antibakteriell effekt och är särskilt effektivt mot jästsvamp som candida. Men de goda bakterierna i tarmen blir inte påverkade. Mättade fetter är stabila och härsknar inte lätt så som omättade fetter gör (enkelomättade och fleromättade).
Kokosolja är mättad och stabil men går direkt till kroppens förbränning till skillnad från andra mättade fetter. De reagerar inte lätt med syra och fria radikaler. Kokosoljans fettsyror tar sig lätt in i kroppens mitokondrier och vi får snabbt energi. De bildar ketoner. Ketoner är ett bränsle som hjärnan tycker väldigt mycket om. Eftersom det gynnar keton-produktionen upplever många en mental klarhet när de äter kokosolja. Det har visat sig att man förebygger demenssjukdom och alzheimer genom att äta kokosolja, och ger även en direkt minnesförbättring. Hjärnans celler kan inte bränna vanligt fett, utan bara glukos (blodsocker) eller ketoner.
Man kan numera köpa ren MCT-olja som är flytande. Jag använder denna i våra smoothies.
Jag är övertygad om att kokosolja är bra för hälsan. Först och främst för jag märker en sån enorm skillnad i mitt eget mående sedan jag började äta kokosolja. När jag äter en högfettskost så håller sig mitt blodsocker stabilt och jag har inte de kraftiga dippar i humör och ork som annars varit mina följeslagare under hela min uppväxt. Med kokosolja så håller jag mig mätt länge och slipper blodsockerfall. Jag mår oerhört bra av detta. Jag har inte haft som mål att gå ned i vikt men har gjort det ändå sedan jag började äta kokosolja. Många tror fortfarande att man blir tjock av att äta fett men detta måste vara en av vår tids största myter. Jag har alltid ätit äkta grädde och undviker lightprodukter och har aldrig haft problem med övervikt. Men det var inte förrän jag började äta kokosolja som mitt blodsocker blev mer stabilt.
När använder jag kallpressad kokosolja?
Personligen använder jag kallpressad ekologisk kokosolja bland annat:
- När jag dricker kaffe (tar en rejäl tesked och låter kokosoljan smälta i kaffet).
- När jag dricker te (på samma sätt som med kaffet).
- När jag dricker min dagliga kopp med guldmjölk. I min variant av gurkmejapasta så har jag kokosolja i receptet.
- När jag steker mat (om kokos-smaken passar till det jag lagar).
- När jag poppar popcorn. Vi har ofta popcorn till vårt fredagsmys och då tar jag en rejäl matsked i kastrullen när vi poppar.
- När jag kokar havregrynsgröt på morgonen så har jag alltid i en rejäl matsked kokosolja när gröten kokat klart, vilket ger betydligt mer mättnad efteråt än om jag äter gröten utan fett.
- Ibland tar jag kokosolja rakt upp och ned som ett tillskott, d.v.s tar en tesked och äter den direkt som den är.
- Jag har kokosolja i den granola som jag gör och som är omöjlig att bli trött på. Den finns alltid i vårt skafferi numera.
Förutom att äta kokosoljan använder jag den:
- Som makeup remover. Inget slår lite kokosolja på en bomullspad för att ta bort makeup på kvällen.
- När jag sköljer munnen med kokosolja för att få vitare tänder och ta bort oönskade bakterier i munhålan, s.k oil pulling.
- Sommartid brukar jag använda kokosoljan som hudkräm de dagar som huden behöver mer fukt.
- Många gör även sin egen deo med kokosolja.
- Kokosolja är också utmärkt att använda som behandling om du har fått hårlöss.
Skriv gärna i kommentarerna om ni har fler användningsområden för kokosolja.
Det finns även en smaklös variant av kokosolja, som brukar heta Neutral. Personer som har svårt för kokossmaken brukar föredra denna. Det kan vara bra att veta att denna variant innehåller citronsyra. Man använder citronsyra för att få bort den naturliga kokossmaken. Många upplever att allergier ökar när de äter mat som innehåller citronsyra samt använder hudkrämer, schampo och tvättmedel m.m som innehåller citronsyra. Det behöver inte stå med på innehållsförteckningen att citronsyra används, därför talar jag om det ifall det är fler än jag som försöker undvika citronsyra. Här har jag tidigare skrivit om citronsyran och varför jag vill undvika den tillsatsen.
Källor:
Podcasten 4Health med Anna Sparre, avsnitt 139: Kolesterol - vän eller fiende?
Podcasten 4Health med Anna Sparre, avsnitt 103: Kokosolja och MCT, medium chained triglycerides.
Podcasten 4Health med Anna Sparre, avsnitt 30: Fetter - och skillnaden mellan margarin, smör och matfettsblandning.
ETC: Myndigheten är köpt av matjättarna.
Uffe Ravnskov: Hur kolesterolmyten hålls vid liv.
Ralf Sundberg: Har du fyllt 60 och har högt kolesterol? Grattis!
Martina Johansson: Falsk fakta i GP - Artikel om kokosolja.
Det händer ganska ofta att jag får kommentarer om att kokosolja skulle vara farligt eftersom det består av mättat fett. Och tyvärr finns det mycket felinformation gällande kokosolja och mättat fett generellt. Fortfarande. Många tror nämligen att mättat fett skulle öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Med jämna mellanrum dyker det upp artiklar på nätet som påstår detta. Eftersom jag gång på gång får frågor kring detta så kände jag att det var nödvändigt med ett inlägg där jag försöker reda ut de missförstånd som fortfarande florerar kring kokosolja samt mättat fett generellt. Jag ska i detta inlägg försöka reda ut hur det ligger till.
Mättat fett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, är det inte så?
Nej, detta är inte sant. Det är en seglivad myt som verkar väldigt svår att ta död på. Det enkla svaret är: Allt mättat fett från naturliga källor är bra för oss (t ex kokosolja och smör), medan mättat fett gjort på kemisk väg i ett labb är skadligt för oss (t ex transfetter).
Myten ser ut så här: Mättat fett (oavsett om det är naturligt eller kemiskt framställt) är det som höjer det onda kolesterolet, som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar eftersom det slammar igen blodkärlen.
Men naturligt fett har ALDRIG bevisats kunnat höja risken för hjärt- och kärlsjukdomar i studier av god kvalitet. Många andra faktorer har betydelse för hjärthälsan, men inte att äta mättat fett. (WHO gjorde en metaanalys av alla större studier som gjorts kring detta år 2009). Däremot när lightprodukter och lågfettskosten blev populär på 80-talet och framåt så ökade medicinska ingrepp för hjärt- och kärlsjukdomar med nästan 500% (mellan 1979-2003). Att äta lightprodukter (produkter med lågt fettinnehåll) är troligen anledningen till att hjärt- och kärlsjukdomarna ökade.
Vad är kolesterol?
Kolesterol eller lipider är ett livsnödvändigt ämne som är fettaktigt och det finns i alla kroppens celler. Det har flera funktioner i kroppen. Det är en byggsten i alla cellers cellmembran, men behövs även för att kunna tillverka hormoner, t ex könshormonerna testosteron, östrogen och progesteron samt stresshormonet kortisol. Även D-vitamin som bildas med hjälp av kortisol i huden. Det finns även i vår galla för att kunna bryta ned fett från maten du äter. Kortisol är också viktigt för nervcellerna i hjärnan och hjärnans utveckling. Om det uppstår en skada i kroppen så behöver kolesterol transporteras dit för att kunna läka skadan. De som är hjärtsjuka har oftare högre nivåer av kolesterol i blodet. Varför? Jo, när något går sönder, t ex problem med blodkärlen uppstår så kommer kolesterol att transporteras dit för att läka. En liknelse: När det brinner i ett hus, vem är det störst sannolikhet att du möter där? Brandmän, eller hur?! Men det är ju inte brandmännen som har orsakat branden. Det "onda" kolesterolet LDL kan alltså vara en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom, men de är inte orsaken till dessa tillstånd.
Det "onda" kolesterolet, LDL, är farligt vid oxidativ stress, högt blodtryck och högt insulin (som man får om man äter mycket snabba kolhydrater). De små LDL-partiklarna är värst eftersom de oxiderar snabbare och fastnar lättare i blodkärlens väggar. Äter du däremot en fettrik kost så bildas stora LDL-partiklar, vilka är bättre eftersom de inte oxiderar lika lätt och heller inte fastnar lika lätt i blodkärlen. Det har visat sig att äldre personer lever längre om man har ett högt LDL än om man har ett lågt. Tvärtom är det så att lågt LDL ökar risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom och dödlighet. Ökade nivåer av LDL leder dessutom till mindre risk för demens.
Kolesterolmyten är en medicinsk skandal som läkare fortfarande än idag använder som argument för att kunna skriva ut kolesterolsänkande mediciner. Högt kolesterol är inte förknippat med hjärt- och kärlsjukdomar. Det visade amerikanska forskare redan på 30-talet. Kolesterolsänkande mediciner, s.k statiner har i studier tvärtom visat sig kunna ÖKA risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Största mängden kolesterol producerar dock kroppen själv, bara en liten del av mängden kolesterol i kroppen kan vi påverka via vår kost. En viktig fråga att ställa sig här är: Varför skulle kroppen tillverka något själv som skulle vara farligt för oss?
Det "goda" kolesterolet HDL som bland annat har till uppgift att transportera bort överflödigt LDL ökar om du äter en stor mängd mättat fett.
Den verkliga boven och som är orsaken till att kolesterol fastnar i blodkärlen är istället kronisk inflammation. Några orsaker till hög inflammation i kroppen är stora mängder snabba kolhydrater i kosten, samt en hög koncentration av omega 6, så som sojaprodukter, majs och solrosolja som finns i väldigt många processade livsmedel. Men även snabba kolhydrater som socker och vitt mjöl ökar inflammation i kroppen. Egentligen är det ganska enkelt: Processad mat är dåligt för hjärthälsan. Naturlig mat är bra för hjärthälsan. Anledningen till varför en del tror att äta Becel (som är ett kemiskt framställt fett = margarin med hög andel omega 6) är för att när man äter Becel så ökar graden av inflammation i kroppen. För att fixa till detta går kolesterolet från blodet för att kunna läka cellmembranen eftersom de är utsatta för ökad risk för inflammation. Därmed sjunker det "onda" kolesterolet i blodet. Men att äta Becel är allt annat än bra. Det är precis tvärtom.
HDL, det "goda" kolesterolet vill vi ha mycket av eftersom det är skyddande och är bra om det är högt. LDL, det "onda" kolesterolet" också är viktigt för kroppen och hälsosamt så länge det är i form av stora fina partiklar (som det blir om du äter en hög andel naturligt mättat fett) och inte de små oxiderade varianterna. Kolesterol är brandkåren som lappar och lagar och stabiliserar din kropp. Däremot är inflammation, oxidation och högt blodtryck risker för hjärt- och kärlsjukdom.
Enkelt uttryckt: Alla naturliga fetter är nyttiga och onaturliga (processade) fetter är onyttiga. Att många fortfarande tror att det ligger till på annat sätt är bland annat feltolkade forskningsresultat, studier av dålig kvalitet samt myter.
Här är några exempel på vart man hittar de olika fettsyrorna i naturlig form:
- Mättade fetter (t ex kokosolja och smör)
- Enkelomättade fetter (nötter, avokado, olivolja)
- Fleromättade fetter (fisk, nötter, frön, växtoljor)
Så länge vi får i oss naturliga fetter i naturliga proportioner så är de hälsosamma. Vegetabiliska oljor kan vara problematiska. Man kan ta som exempel sesamolja. Hur många sesamfrön behövs för att göra en deciliter olja? Vi har rent revolutionärt inte ätit dessa fetter i sådana stora, koncentrerade mängder som det blir när de pressats till oljor.
Onaturliga fetter är:
- Transfetter,
- Härdade fetter (en från början omättad olja som görs om till mättat fett) samt
- Omestrade fetter (det som finns i margarin för att få fast form på växtoljor).
De är industriellt framställda fetter i syfte att öka hållbarheten och ändra konsistensen på fettet. Eftersom de är främmande för kroppen så blir de skadliga när vi äter dem. Man tar även bort vitaminer och annat för att de kan störa processen av att framställa fettet och tillsätter även färgämnen.
Och så lite om omega 3 och omega 6, vad är det?
Omega 3 och omega 6 är båda s.k essentiella fettsyror som vi måste få i oss via maten eftersom kroppen inte kan tillverka dem själv. Omega 3 är vanligt i fisk och omega 6 är vanligt i vegetabiliska oljor. Balans mellan dessa är viktig.
Omega 3 minskar inflammation i kroppen och vidgar blodkärlen.
Omega 6 ökar inflammation i kroppen samt drar samman blodkärlen.
Med modern kost får vi i oss alldeles för mycket omega 6 i förhållande till omega 3. En bra balans är att vi får i oss lika mycket av båda, eller max tre gånger så mycket av omega 6. Men i västvärlden får vi i oss så mycket som 15-45 gånger mer av omega 6. Resultatet blir bland annat ökad kronisk inflammation i kroppen och koncentrationssvårigheter. När vi utvinner fett ur växtoljor så får vi i oss långt mycket mer fett än vi fått under evolutionen. Växters fett är rikt på omega 6. För mycket omega 6 stimulerar cancer bland annat. Även astma ökar vid högt intag av omega 6.
Välj fet fisk, naturbeteskött, ekologiska ägg, för att öka din grad av omega 3. Vill man använda vegetabiliska oljor så är olivolja och rapsolja de vegetabiliska oljor som har bäst balans mellan omega 3 och 6.
Genom att äta så lite processad mat som du kan så hjälper du till att minska mängden omega 6 i förhållande till omega 3 i din kropp. Sorgligt nog är fisk idag inte bara nyttigt utan innehåller även höga halter av miljögifter. En tragisk konsekvens av att vi levt utan att ta hänsyn till vår miljö. Ju fetare fisk desto mer miljögifter eftersom fett drar till sig dessa ämnen. Själv äter jag och min familj därför fisk väldigt sällan och behöver ta tillskott för att få i oss omega 3. Jag gjorde en grundlig undersökning för drygt ett år sedan och kom fram till att detta tillskott verkar vara en av de allra bästa på marknaden. Vi tar olika dos beroende på kroppsvikt. (Vikten x 0,15 = daglig dos i ml/dag). Det finns nämligen en hel del dåliga alternativ av omega 3 på hälsokosthyllorna. Det är svårt att få bra tillskott bland annat på grund av att omega 3 väldigt fort härsknar. ArcticMed håller enormt hög kvalitet och jag är väldigt nöjd med den. Barnen tar ca 5 ml och vi vuxna ungefär 15 ml per dag.
Det som är dåligt är växtoljor och allra sämst är majs- och solrosolja eller om det bara står vegetabiliskt fett på förpackningen. Snabbmat innehåller mycket av detta. T ex tonfisk i olja ligger i solrosolja, därför köper jag alltid tonfisk i vatten istället.
Margarin innehåller pusselbitar som inte passar i kroppen, samt innehåller för mycket omega 6.
Smör däremot är en naturlig råvara. Mjölkfettet har inte visat sig ha några negativa effekter på hjärthälsan.
Varför fortsätter myter som att kokosolja skulle vara skadligt fortsätta att spridas, gång på gång?
En stor lobbyindustri försöker lura oss och har tyvärr lyckats att nässla sig in både i expertgrupper hos Livsmedelsverket vars uppgift är att utforma kostråd för oss här i Sverige, samt på de svenska utbildningarna av dietister. De försöker övertyga oss om att den västerländska kosten är ofarlig, ja till och med hälsosam för att kunna fortsätta sälja dessa varor. De ekonomiska intressen de står bakom fortsätter att vinna mark så länge vi fortsätter att äta processad mat / halvfabrikat och helfabrikat. När personer som jobbar för en intresseorganisation som finansieras av livsmedelsjättar som säljer mat som innehåller höga halter av omega 6 (Coca-Cola, Findus, Kelloggs, Barilla, Pågen, McDonalds, Semper och Unilever) även är med och utformar kostråden för hur vi bör äta för att leva hälsosamt, då blir det tokigt. Väldigt tokigt. Precis som med kemikalieindustrin så är det enormt starka ekonomiska krafter som står bakom att göra allt de kan för att övertyga oss om att viss typ av mat är bra trots att det är precis tvärtom.
Återigen: Det finns inga bevis på att mättat fett skulle skada hälsan trots att både Livsmedelsverket och dietister uppger det. Det luktar korruption om ni frågar mig. Även den America Heart Assocciation (AHA) har nyligen uppdaterat sina rekommendationer och säger nu åter igen att mättat fett och kokosolja kan vara skadligt. De rekommenderar vegetabiliska fetter istället, d.v.s fett med hög andel omega 6 som ökar risken för kronisk inflammation och därmed också hjärt- och kärlsjukdomar. Innan de ändrade sina rekommendationer fick de en donation på 500 000 dollar från sojaindustrin. Kan det möjligtvis ha med saken att göra?
Docent Ralf Sundberg som bland annat har skrivit boken Forskningsfusket, om kopplingarna mellan livsmedels- och läkemedelsindustrin och nationella myndigheter, anser att Livsmedelsverket borde fråntas sitt uppdrag att ge råd kring kost och hälsa. Han tror att Livsmedelsverkets verkliga mandat är att gagna livsmedelsindustrin, snarare än att värma om människors hälsa.
Det fanns en man som heter Angel Keys som gjorde en hittepå-studie på 50-talet. Den här mannens dåliga forskningsstudier upptäcktes inte förrän 2002. Hans studie togs för sanning under ett halvt sekel trots att han hade fuskat fram forskningen. För mycket pengar och prestige hade lagts på studien så man höll tyst om studiens svagheter. En konsekvens av att minska på mättat fett är att vi äter mer kolhydrater (vi blir hungrigare och sötsuget ökar). Följderna av mycket kolhydrater är högt blodsocker och insulin, vilket leder till hjärtproblem. Fett gör dig inte fet eller sjuk men forskning säger att kolhydrater gör det.
Jag kan bli så oerhört arg när jag tänker på att det är pengar som styr så mycket. Livsmedelsjättarna har inget intresse alls i att producera mat som är bra för oss, deras enda drivkraft är pengar. Kanske är det till och med så att mat som gör oss sjuka är ännu bättre, för då gynnar vi även läkemedeslindustrin, en annan jätte som står för hissnande siffror de drar in på sin verksamhet. Det vi som konsumenter kan göra är att visa livsmedelsindustrin vad vi vill köpa. Om vi inte längre köper denna skräpmat kommer de att anpassa sig efter oss och tillverka det vi väljer att köpa. Dock inte av omtanke om vår hälsa men väl för att det gynnar deras ekonomiska intressen.
Fakta om kokosolja
Denna olja har fast form vid rumstemperatur men smälter vid 24 grader. Den skiljer sig lite från andra mättade fetter eftersom den är rik på medellånga och korta fettsyror som laurinsyra och kaprylsyra. Kaprylsyra är väldigt effektivt mot jästsvamp. Laurinsyra stimulerar fettförbränningen. Den förbränns enkelt i levern och ger direkt energi. Kokosolja har visat sig gynna viktnedgång. Kokosolja består av Medium Chained Triglycerides (MCT) som är mättat fett. Dessa mättar bättre än de längre fettsyrorna.
Kokosolja har historiskt använts för att behandla svamp, bakterier och parasiter. Det har också används vid sårläknig och brännskador. Kokosolja har en antibakteriell effekt och är särskilt effektivt mot jästsvamp som candida. Men de goda bakterierna i tarmen blir inte påverkade. Mättade fetter är stabila och härsknar inte lätt så som omättade fetter gör (enkelomättade och fleromättade).
Kokosolja är mättad och stabil men går direkt till kroppens förbränning till skillnad från andra mättade fetter. De reagerar inte lätt med syra och fria radikaler. Kokosoljans fettsyror tar sig lätt in i kroppens mitokondrier och vi får snabbt energi. De bildar ketoner. Ketoner är ett bränsle som hjärnan tycker väldigt mycket om. Eftersom det gynnar keton-produktionen upplever många en mental klarhet när de äter kokosolja. Det har visat sig att man förebygger demenssjukdom och alzheimer genom att äta kokosolja, och ger även en direkt minnesförbättring. Hjärnans celler kan inte bränna vanligt fett, utan bara glukos (blodsocker) eller ketoner.
Man kan numera köpa ren MCT-olja som är flytande. Jag använder denna i våra smoothies.
Jag är övertygad om att kokosolja är bra för hälsan. Först och främst för jag märker en sån enorm skillnad i mitt eget mående sedan jag började äta kokosolja. När jag äter en högfettskost så håller sig mitt blodsocker stabilt och jag har inte de kraftiga dippar i humör och ork som annars varit mina följeslagare under hela min uppväxt. Med kokosolja så håller jag mig mätt länge och slipper blodsockerfall. Jag mår oerhört bra av detta. Jag har inte haft som mål att gå ned i vikt men har gjort det ändå sedan jag började äta kokosolja. Många tror fortfarande att man blir tjock av att äta fett men detta måste vara en av vår tids största myter. Jag har alltid ätit äkta grädde och undviker lightprodukter och har aldrig haft problem med övervikt. Men det var inte förrän jag började äta kokosolja som mitt blodsocker blev mer stabilt.
När använder jag kallpressad kokosolja?
Personligen använder jag kallpressad ekologisk kokosolja bland annat:
- När jag dricker kaffe (tar en rejäl tesked och låter kokosoljan smälta i kaffet).
- När jag dricker te (på samma sätt som med kaffet).
- När jag dricker min dagliga kopp med guldmjölk. I min variant av gurkmejapasta så har jag kokosolja i receptet.
- När jag steker mat (om kokos-smaken passar till det jag lagar).
- När jag poppar popcorn. Vi har ofta popcorn till vårt fredagsmys och då tar jag en rejäl matsked i kastrullen när vi poppar.
- När jag kokar havregrynsgröt på morgonen så har jag alltid i en rejäl matsked kokosolja när gröten kokat klart, vilket ger betydligt mer mättnad efteråt än om jag äter gröten utan fett.
- Ibland tar jag kokosolja rakt upp och ned som ett tillskott, d.v.s tar en tesked och äter den direkt som den är.
- Jag har kokosolja i den granola som jag gör och som är omöjlig att bli trött på. Den finns alltid i vårt skafferi numera.
Förutom att äta kokosoljan använder jag den:
- Som makeup remover. Inget slår lite kokosolja på en bomullspad för att ta bort makeup på kvällen.
- När jag sköljer munnen med kokosolja för att få vitare tänder och ta bort oönskade bakterier i munhålan, s.k oil pulling.
- Sommartid brukar jag använda kokosoljan som hudkräm de dagar som huden behöver mer fukt.
- Många gör även sin egen deo med kokosolja.
- Kokosolja är också utmärkt att använda som behandling om du har fått hårlöss.
Skriv gärna i kommentarerna om ni har fler användningsområden för kokosolja.
Källor:
Podcasten 4Health med Anna Sparre, avsnitt 139: Kolesterol - vän eller fiende?
Podcasten 4Health med Anna Sparre, avsnitt 103: Kokosolja och MCT, medium chained triglycerides.
Podcasten 4Health med Anna Sparre, avsnitt 30: Fetter - och skillnaden mellan margarin, smör och matfettsblandning.
ETC: Myndigheten är köpt av matjättarna.
Uffe Ravnskov: Hur kolesterolmyten hålls vid liv.
Ralf Sundberg: Har du fyllt 60 och har högt kolesterol? Grattis!
Martina Johansson: Falsk fakta i GP - Artikel om kokosolja.
___________________________________________
Vill du boka mig som föreläsare? Mina specialområden är skadliga kemikalier i vår vardag, och jag har stor erfarenhet av att utbilda förskolepersonal i hur man skapar en giftminimerad miljö på förskolan. Jag riktar mig både till privata grupper och offentlig sektor. Jag ger även inspirationsföreläsningar inom hållbar livsstil samt kostens betydelse för hälsan. Vänligen kontakta mig på sarajohansson1976@gmail.com så utformar jag ett seminarium som passar för just er. Jag skickar offert.
Vill du fortsätta att få tips och idéer hur du kan leva mer hållbart, och minska på de skadliga kemikalierna i din vardag? Följ mig på Instagram för kontinuerlig inspiration. På Instagram heter jag saraseviga.
Gilla Saras Eviga på Facebook så missar du inte när det kommer upp nya inlägg här på bloggen.
Hej, jag måste säga att jag är skeptiskt lagd till att äta stora mängder koksolja. Du skriver i inlägget ovan:
SvaraRadera"Så länge vi får i oss naturliga fetter i naturliga proportioner så är de hälsosamma. Vegetabiliska oljor kan vara problematiska. Man kan ta som exempel sesamolja. Hur många sesamfrön behövs för att göra en deciliter olja? Vi har rent revolutionärt inte ätit dessa fetter i sådana stora, koncentrerade mängder som det blir när de pressats till oljor."
Gäller inte samma argument för kokosolja? Hur många koksnötter går det åt att framställa en dl olja?
Absolut gäller samma för kokosolja. Men jämför med att äta sesamfrön i samma mängd som storleken av en kokosnöt jämfört med att äta innehållet i en kokosnöt. Den kan du äta utan större problem (okej, kanske du inte orkar en hel men väl en halv i alla fall), men skulle du äta så mycket sesamfrön att det fyllde en halv kokosnöt så skulle du må väldigt dåligt gissar jag. Man får ut väldigt mycket olja ur en enda kokosnöt. Så jag håller fast vid mitt resonemang. :-) Däremot håller jag med dig att blir det väldigt stora mängder så är det förmodligen inte bra. Men med måtta så är kallpressad kokosolja är en väldigt bra fettkälla. Med vänliga hälsningar /Sara
RaderaJättebra inlägg!! Vi använder mycket kokosolja i min familj! Jättegott att poppa popcornen i, mycket godare än i t.ex. rapsolja!
SvaraRaderaEn fråga ang omega-3 tillskott. Finns det något i kapsel-form som är bra? Jag fixar verkligen inte de flytande varianterna...har försökt, men jag får inte ner det... :(
Har hört bra om eskimo-3's kapslar, men vad säger du?
Ja, visst blir det gott med kokosolja när man poppar popcorn?!
RaderaJag har aldrig tagit Omega 3 i kapselform men har hört att märket Pouri ska vara bland de bästa. Även Eskimo har jag för mig håller hög kvalitet. Lyssna gärna på hälsopodden Hälsohormoner. Deras avsnitt för två veckor sedan handlade just om omega 3 och 6 och där vet jag att de tipsade om några tillskott som skulle vara bra samt vad man kan göra för att kolla kvaliteten (de ska inte lukta gammal fisk, man ska inte rapa detta efter att man ätit en omega 3-kapsel för då har den härsknat). Pouris omega 3-tillskott heter O3. Hoppas du hittar något som passar dig. Med vänliga hälsningar /Sara
Tusen tack! Jag ska kolla upp!
RaderaBra inlägg. Jag tror absolut på kokosfett och dess hälsofördelar.
SvaraRaderaJag använder mest den neutrala kokosfettet, men ska börja testa mer den med smak för att minska intag av citronsyra.
Kram Milla
Jag tror att det är mycket en vanesak. Jag tänker knappt på att det smakar kokos längre. Men har man svårt för den smaken så är det ändå bra att det finns en neutral variant utan smak. Det finns ju även flytande MCT-olja och den har heller ingen smak. Men den är betydligt dyrare än kokosoljan. Jag använder den flytande MCT i smoothies då jag inte vill att de ska smaka kokos och det är så smidigt att den inte stelnar. Har använt vanlig kallpressad kokosolja ibland men använder jag frysta bär så blir det lätt hårda klumpar av kokosoljan och den är inte särskilt gott. Mvh /Sara
Radera