Öppet brev till statsministern

Hej statsminister Magdalena Andersson!

Jag skriver till dig i ett högst viktigt och angeläget ärende.

Jag vet att du liksom jag gillar att vistas i naturen. Då kan du inte ha missat att det snart inte längre finns mer än endast små, små fragment kvar av skogar som har någon högre ålder. Det är i de gamla skogarna som de skyddsvärda arterna kan växa och leva. Den biologiska mångfalden är det största hotet, till och med större än klimathotet, och nu krävs krafttag från er politiker och det är bråttom. Riktigt, riktigt bråttom. Jag har svårt att tro att du vill ha på ditt samvete att ha tillhört de som hade makten och inget gjorde. Detta handlar inte bara om att arter dör ut i rasande takt. Inte heller vi människor kommer kunna bo på planeten om ni inte tar detta på allvar.

Om du ännu inte sett Johan Rockströms och David Attenboroughs dokumentär Breaking Boundaries på Netflix så ber jag dig att göra det omgående. Om det undgått er politiker allvaret vi står inför så är det din skyldighet som Sveriges högsta ansvariga att ta till dig denna information och börja agera därefter. Du kommer att hyllas som hjälte i historieböckerna om du agerar. Om du väljer att fortsätta titta bort och bara göra skenmanövrar utan verkligt innehåll så som det sett ut fram tills nu kommer världen att minnas även detta och domen från kommande generationer kommer inte att vara nådig. Jag tror inte att du eller någon politiker idag vill ha detta på ert samvete. Nu är det allvar.

Vi är många som runt om i landet med förfäran ser hur ett rikt skogslandskap ersätts med i huvudsak enahanda planteringar. Vi är bedrövade men också upprörda när vi ändå hör företrädare för skogsbruket liksom våra förtroendevalda politiker framhålla att skogsbruket i Sverige är hållbart. Sanningen är att skogens biologiska mångfald befinner sig i en allvarlig kris samtidigt som stora mängder växthusgaser läcker från dikade skogsmarker och kalhyggen. Även om det självklart finns markägare som brukar sin skog på andra sätt än med dagens förhärskande metod med kalhyggen så är dessa alldeles för få. En omställning av skogsbruket är helt nödvändig om vi ska klara våra nationella mål och internationella åtaganden som rör skogen, den biologiska mångfalden och klimatet. Vi ser dock hur såväl skogsbranschen i stort som Sveriges regering aktivt motarbetar alla förslag, inte minst från EU kommissionen, till omställning. Detta kan jag inte acceptera! Vi som vill se ett levande skogslandskap med bibehållen biologisk mångfald har såväl naturvårdsforskningen som en majoritet av svenska folket på vår sida enligt SOM-institutets och WWF:s enkäter.

Jag kräver:

• Omedelbart skydd för alla kvarvarande naturskogar från avverkning!

• Ställ omedelbart om till kalhyggesfritt skogsbruk!

• Anpassa lagstiftningen efter EU:s naturvårdsdirektiv!

• Förbjud användandet av främmande trädslag och upprätta en plan för avveckling av contortaskogarna i landet!

• Kunskapen om skogens naturvärden måste öka! Inventeringen av nyckelbiotoper måste återupptas!

• Inarbeta skogsvårdslagen i miljöbalken!

• Genomföra Artskyddsförordningens förslag!

Från att ha varit ett land med enormt rika skogsekosystem är nu majoriteten ersatta med kalhyggen och skogsplanteringar. Stora delar av skogslandskapet i Sverige har gått från biologisk mångfald till enfald med produktionsytor som är mer sårbara för miljöförändringar. Naturskogar som ersatts av skogsodlingar är som öknar jämfört med den biologiska mångfald av arter som hör hemma i och är knuten till den gamla naturskogen.

I Sverige finns endast några futtiga procent skyddade. Här har skövlingen gått mycket längre än i Sydamerika som ofta tas upp som ett skräckexempel. Men där är ändå en procentuellt sett betydligt större andel skog skyddad än här i Sverige.

Levande skogar är en stor rikedom för landets befolkning, för folkhälsan, turismen, renskötseln samt för klimatet. Men inte minst är de en nödvändighet för allt levande som skall finnas i våra skogar. Genom att ställa om skogsbruket kan många av samhällets intressen tillgodoses.

Skyddet av våra skogar är bland det sämsta i världen. Aktuell forskning visar att 30-70 procent av ursprungliga livsmiljöer måste skyddas för att säkra den biologiska mångfalden (Woodley et al. 2019), och EU-kommissionen har lagt fram förslag på strikt skydd av all återstående ur- och naturskog. Fantastiska skogar med ovärderliga rikedomar har ersatts med ett enahanda skogslandskap, och Sverige har inte på långa vägar så mycket skog med höga biologiska värden kvar som behövs för att bevara den biologiska mångfalden. Det kommer därför även skyndsamt krävas en plan för restaurering. 

Vi är många som står bakom dessa angelägna krav på förändring av dagens intensiva och naturförstörande skogsbruk. Kraven ligger även i linje med vad naturvårdsforskningen, EU kommissionen, IPCC och IPBES för fram.  Sverige är kända för att solidariskt följa beslut fattade av EU och FN. Varför ska bruket av våra skogar utgöra ett undantag? Det handlar om en avgörande fråga för vår gemensamma framtid – biologisk mångfald, folkhälsa och klimat. 

Det är nu dags för regeringen att ta ansvar för kommande generationer. På vilken sida av historien vill du stå?

Med vänlig hälsning

Sara Johansson, Örebro

Medlem i Naturskyddsföreningen