Recension av boken Scener ur hjärtat

Malena Ernman har under de senaste åren varit en av mina största förebilder när det kommer till kampen för klimatet. Få kända personer har så tydligt tagit ställning och utnyttjat sitt kändisskap för att påverka världen till att bli en bättre plats. Hennes val att sluta flyga var en stor bidrag orsak till att jag tog mitt flygstopp 2018 som du kan läsa mer om här.

Jag har också ett mycket fint minne av Malena då jag som ny-gravid med vårt äldsta barn befann mig i Globen då Malena vann melodifestivalen 2009. Jag hade samma dag för första gången upplevt illamående p.g.a min graviditet vilket blev ett så tydligt tecken på att det faktiskt växte ett litet liv inuti mig. Det var i samband med att jag sedan blev mamma som mitt engagemang för en giftminimerad vardag tog sin början och som är anledningen till att denna blogg föddes från allra första början. En kamp att sprida kunskapen om alla de skadliga kemikalier som vi utsätts i vår vardag och som sedan ledde mig in på kampen för en hållbar livsstil.

Malena ryggar inte för det svåra och inte heller i denna bok. Hon säger inte alltid det som är bekvämt att höra för att det är lättast så eller för att vinna i popularitet. Hon väjer inte för det svåra utan talar direkt från hjärtat.

I boken får man följa Malena och hennes make Svante Thunberg kamp för att få familjen att fungera med två döttrar som båda visar sig ha ett flertal diagnoser. En kamp som resulterar i insikter om ett större perspektiv. Att människors psykiska ohälsa kanske har ett samband med planetens ohälsa. Har det faktum att så många människor idag mår så oerhört dåligt, där utbrändhet och diagnoser är vanligare än någonsin tidigare, ett samband med den klimatkris vi står mitt i?

Här är några av texterna i boken som grep extra tag i mig:

"Isarna smälter. Insekterna dör. Skogarna skövlas och världshav och ekosystem går på knäna. Precis som så många människor runt omkring oss. Utbrända människor på en utbränd planet. Vi befinner oss i en hållbarhetskris och en akut klimatkris. Det finns nästan ingen som förnekar den krisen längre. Problemet är bara att från den punkt du erkänner krisens existens till den punkt där du förstår dess innebörd är steget långt. Vi människor vistas idag mitt i det steget - ett tomrum där allting kan fortsätta som vanligt".

"Ingenting är svartvitt. Världen är komplex. Utom när det kommer till de få fall som faktiskt är svartvita. Som liv eller död. Klimat- och hållbarhetskrisen är långt ifrån okomplicerad eller enkel. Men den är på många sätt svartvit. För antingen klarar vi Parisavtalets mål och undviker att sätta igång en katastrofal kedjereaktion långt bortom vår kontroll - eller så gör vi inte det. Den skillnaden är faktiskt hur svartvit som helst. I skrivandets stund uppskattar ledande forskare att vi har ungefär 5% chans att klara målet". 



"Är kampen för miljön världens största feministiska rörelse? Inte för att den på nåt sätt exkluderar män utan för att den utmanar de strukturer och värderingar som skapat den kris som vi befinner oss i".

Författarna avslutar med frågan: "Hur vill vi ihågkomna? Vi har fortfarande möjligheten att rätta till allt, och det finns ingenting vi människor inte klarar av, om vi bara vill. Vi har redan löst klimatkrisen. Vi vet precis vad vi ska göra. Det enda som återstår är att vi bestämmer oss. Ekonomi eller ekologi? Vi måste välja. Våra begränsningar träder sakta fram. Allt är inte möjligt, och det är bra. För i måttfullheten finns en annan, långt större frihet".

Denna bok borde alla läsa. Den är så viktig!





___________________________________________