Plastbanta köket - så kommer du igång

Köket är kanske ett av de ställen i vårt hem där vi allra mest blir exponerade för kemikalier som kan vara skadliga för oss och framförallt för våra barn. En viktig anledning till att det ligger till på det viset är att man har upptäckt att vissa ämnen som finns i plast släpper lätt när plasten blir varm eller kommer i kontakt med fett. De hamnar då i maten när vi tillagar, äter eller förvarar maten i olika plastprodukter, och när vi äter maten så kommer de direkt in i vår kropp.

De kemikalier som jag syftar på här är inte akut giftiga ämnen, utan de som visat sig kunna skada vår hälsa på längre sikt, kanske så långt fram i tiden som 10-30 år framåt. Jag är sedan några år tillbaka ute och föreläser om hur dessa kemikalier i vår vardag påverkar oss människor och jag tänkte ge lite tips på hur man som privatperson kan gå tillväga om man vill minska ned sin exponering för dessa kemikalier. För det går nämligen att göra jättemycket själv och det behöver varken vara krångligt eller dyrt. Jag utgår alltid från barnperspektivet, då det faktiskt är barnen som tar allra mest skada av att utsättas för de skadliga kemikalierna i vår vardag. Jag kommer att berätta mer nedan om varför det är så. 


På denna bild som har några år på nacken så var jag nybliven mamma. Då var jag i princip helt ovetandes om allt detta med skadliga kemikalier i vår vardag och hade inte en tanke på att det kunde finnas så mycket i vår vardag som släppte ifrån sig kemikalier som kunde hamna i mitt och mina barns små kroppar. 

Barnen är mest känsliga.

- De är fortfarande under utveckling och påverkas därför mycket mer av t ex hormonstörande kemikalier.

- De rör sig mer nära golvet, och dammet, där dessa typer av kemikalier ansamlas.

- De suger och biter på saker för att upptäcka och får kemikalierna direkt in i sina kroppar.

- De har mycket mindre kroppsmassa än vuxna, det vill säga får en mycket högre belastning vid samma exponering som vuxna. 


Många vill gärna stoppa huvudet i sanden när de hör om det jag berättar om här på bloggen och då jag är ute och föreläser. Det var även min första reaktion när jag först kom i kontakt med detta ämne. Det väcker enorm ångest att inse att man kanske gjort saker som kan göra sina egna barn sjuka i framtiden. Men kunskap är makt. Jag brinner för att dela med mig av kunskap som kan hjälpa människor att minska ned på de skadliga eller misstänkt skadliga kemikalier som normalt finns i vår vardag. Det går nämligen att göra så enormt mycket på egen hand och det är inte svårt att kemikaliebanta sitt hem. 

På kosmetika och hygienprodukter krävs innehållsförteckning. Samma sak gäller för livsmedel. Men de flesta av de varor vi omger oss med har man ingen skyldighet att deklarera vad de är gjorda av, t ex leksaker, kläder och alla de redskap m.m som vi använder i våra kök. 

Visste du att det tillverkas en ny kemikalie i världen ungefär var tredje sekund och det saknas kunskap om mer än 90% av alla kemikalier som finns ute på marknaden? Man vet helt enkelt inte hur merparten av alla kemikalier som finns i produkter som vi använder i vår vardag påverkar oss människor och vår planet. 

Just plast har visat sig vara problematiskt och man har sett att när den blir varm så släpper den lätt ifrån sig tillsatsämnen som finns i plasten. Även fett gör att dessa ämnen lättare släpper från sina produkter.  Det är alltså inte plasten i sig som är giftig utan de tillsatsämnen som man lagt till för att plasten ska få en viss egenskap, t ex för att göra den mjuk. Många mjukgörare (ofta så kallade ftalater) har visat sig kunna vara hormonstörande. Det betyder att de kan skada vårt eget hormonsystem och ställa till det i kroppen, särskilt hos barn som fortfarande är under utveckling. Man har upptäckt att det finns inga säkra gränsvärden för dessa ämnen, utan faktiskt kan det vara så att ju lägre dos vi utsätts för desto större risk att kroppen tror att det är kroppsegna hormoner. Det finns heller inga säkra temperaturer och ingen plast-sort som visat sig vara säker och inte släppa ifrån sig ämnen när den blir varm. Därför anser jag att plast inte alls hör hemma i köket. I alla fall inte bland de redskap och grejer som kommer i kontakt med maten vi sedan ska äta.

Om du vill plastbanta ditt kök så kommer här nedan en lista på några av de grejer som kan vara bra att ersätta om de du har idag är gjorda av plast.  

Byt ut dina produkter i köket som du har i plast mot motsvarande i säkra material som inte släpper ifrån sig skadliga kemikalier. Som säkra material räknas rostfritt stål, glas, porslin och trä. De går ofta utmärkt att hitta second hand och det är inte alls nödvändigt att köpa nytt, tvärtom – du gör miljön en tjänst om du istället hittar dina ersättare till köket på loppis. Det är dessutom jättebilligt, så både planeten och din plånbok mår bra. 

Självklart är det inte meningen att man ska byta ut allt på en gång. För mig tog det lite mer än ett år innan jag hade plastbantat vårt kök. Istället för att byta allt på en gång, som varken är hållbart för dig själv eller miljövänligt så passa på att byta när något går sönder eller av någon anledning ändå behöver ersättas. 


Tallrikar, muggar / glas och tillbringare.

Tallrikar, glas och tillbringare i plast är ofta gjorda i en sorts plast som heter polykarbonat (PC). Den innehåller bland annat Bisfenol A som är ett hormonstörande ämne. Det är vanligt att använda plasttallrikar och muggar till små barn. Men välj hellre motsvarande gjorda i glas, porslin eller rostfritt stål. Dessa material släpper nämligen inte ifrån sig skadliga kemikalier, varken när de är kalla eller när de blir varma. Tallrikar och muggar i rostfritt stål är hållbara, men kan vara ganska dyra att köpa nya. Men det är enkelt att hitta små tallrikar med lite kant på loppisar för bara några kronor. Kolla gärna att de är märkta på undersidan med 18/10 eller 18/8 så att du vet säkert att det är rostfritt stål och inte en annan metall. Assietterna på bilden ovan med en liten kant var perfekta för våra barn när de var lite mindre. De köpte vi på Ikea. Jag resonerar som så att hellre en krossad tallrik nån gång emellanåt än att barnen får i sig hormonstörande ämnen.


Foto: Pavel Koubek.

Redskap och skålar.

Det är vanligt i många hem att ha slevar, stekspadar och skålar (salladsskålar, vispskålar m.m) i plast. Men eftersom både värme och fett gör att tillsatsämnen i plasten lätt släpper från sina produkter är det bättre att välja säkra material som inte släpper ifrån sig kemikalier. Välj hellre material som rostfritt stål, trä, glas och porslin. En skål i rostfritt stål håller dessutom i generationer. Mina favoriter är de på bilden ovan som har en liten centimeter-bred kant högst upp. Även dessa går att hitta på diverse secondhand-butiker. Material som rostfritt och trä gör dessutom köket mer vackert tycker jag, håller ni inte med? 



Foto: Pavel Koubek.

Skärbrädor. 

Om du vill minimera de skadliga kemikalierna i köket är ett tips att ersätta dina skärbrädor i plast med motsvarande i trä. Allra bäst är om du kan hitta skärbrädor som är i ett helt trästycke så de inte är limmade. En skärbräda i trä är dessutom mycket mer hygienisk än en i plast, då det lätt bildas bakterier i skårorna som bli i plasten då man skär i den. Trä däremot ”läker” skårorna så fort träet torkar. 

Men det är viktigt att sköta din skärbräda i trä rätt. Låt den t ex inte stå i vatten för då spricker den och det blir en grogrund för bakterier att växa till. Torka skärbrädan alltid så den har luft även under, t ex i ett diskställ. Desinficera emellanåt genom att skrubba skärbrädan med salt eller en halv citron och avsluta med att hälla kokande vatten över. Jag oljar in våra skärbrädor emellanåt med lite ekologisk linfröolja, men kallpressad kokosolja, rapsolja eller olivolja fungerar också utmärkt. Ska du däremot inte använda dina skärbrädor ofta (t ex i en sommarstuga) så kan en matolja härskna och då bör man låta bli att olja in. I ett vanligt kök med normal använding är det dock ingen risk att detta sker. Vi har märkt en sida med kött och en med lök för att endast användas till detta, de andra använder vi till övrigt. 


Matlådor.

På grund av läckande kemikalier så är det ingen god idé att förvara sin mat i lådor av plast. Välj istället matlådor i glas eller rostfritt stål så behöver du inte oroa dig att kemikalier läcker över till din mat. Förvara aldrig mat i gamla plastlådor så som urdiskade glasslådor och liknande. Dessa är inte tillverkade för att återanvändas utan bör källsorteras och slängas i behållaren för plaståtervinning. Ska du bara förvara maten hemma i ditt kylskåp fungerar det utmärkt att förvara maten i en skål av glas, porslin eller rostfritt stål och lägga en tallrik som lock över. 

För gärna över och förvara mat som är förpackad i plast i glasburkar när du kommer hem från affären.



Stekpannor.

En av de första sakerna som jag bytte ut i vårt kök var stekpannan i teflon. Teflon, eller s.k non-stick-beläggning, innehåller perfluorerade ämnen (PFAS). Detta är ett samlingsnamn för ett gäng ämnen som alla är riktigt duktiga på att stöta bort smuts och fett, men som tyvärr också bär på en mörk baksida. De är i princip helt onedbrytbara. Så får vi dessa ämnen i vår kropp så stannar de där tills vi dör. Sen går de ned i jorden och kan inte heller där brytas ned. Dessa ämnen kan ställa till det ordentligt i allas våra kroppar, bland annat påverka vårt immunsystem och vårt hormonsystem. Välj istället en stekpanna i gjutjärn eller rostfritt stål. De släpper inte ifrån sig några skadliga kemikalier när du använder dem. 

En annan fördel med att byta ut teflonpannan är att du inte längre behöver tänka på att använda stekspade i plast. Det går hur bra som helst med en stekspade i rostfritt stål istället, då den inte riskerar att repa din stekpanna i gjutjärn eller rostfritt stål.  


Nappflaskor och dricksflaskor. 

Ju mindre barn desto känsligare är de för de tillsatsämnen som kan släppa från plast, så byt ut nappflaskan i plast och välj hellre en i glas eller rostfritt stål. Tidigare var nappflaskor gjorda i polykarbonat (PC) men denna plast innehåller ämnet bisfenol A (BPA) som visat sig vara hormonstörande. 2011 blev därför Bisfenol A förbjudet i nappflaskor då det kunde läcka ut till drycken som förvarades i nappflaskan. Numera tillverkar man därför de nappflaskor som säljs i Sverige i en plast-sort som heter polypropylen (PP). Den innehåller inte bisfenoler. MEN: I en studie från 2011 testade man närmare 300 olika nappflaskor från EU, Schweiz, Kanada och USA. Man ville se om de var intakta eller läckte ämnen till barndrycken. Det gjorde de. Mest läckte flaskor av polypropylen som är vanligaste plastsorten som används till de nappflaskor som nu säljs i Sverige. Totalt 31 ämnen släppte från flaskan och hamnade i drycken, varav några misstänks vara cancerframkallande och andra som visat sig skada nervsystemet. Även ftalaten DINP hade släppt som även det räknas som ett hormonstörande ämne. Så skippa nappflaskor och dricksflaskor i plast och välj istället motsvarande i glas eller rostfritt stål. 

Använder du vattenflaska? Skippa att återanvända en gammal PET-flaska. De är nämligen inte gjorda för att återanvändas utan ska sorteras som plast i sopåtervinningen. Välj istället en vattenflaska i glas eller rostfritt stål, som går att använda om och om och om igen.


Vattenkokaren.

Återigen, värme och plast hör inte ihop så välj en vattenkokare i rostfritt stål eller glas. Jag fick leta ett bra tag innan jag hittade en vattenkokare som inte hade plast inuti. De flesta vattenkokare i glas och rostfritt stål har nämligen fortfarande silen på insidan i plast, och då försvinner ju hela poängen med att plastbanta om det kokheta vattnet ändå ska rinna genom en plastdetalj. Vattenkokaren på bilden är dock helt plastfri på insidan (handtag och platta är i plast men de kommer inte i kontakt med det varma vattnet när man kokar). Jag har köpt vår här för 299 kronor. Har man induktionshäll så går det snabbast att koka upp vattnet på spisen, och ingen vattenkokare behövs.


Värm aldrig plast i mikrovågsugnen.

Använd aldrig plastkärl när du värmer något i din mikrovågsugn, inte ens de som rekommenderas för detta. Det finns nämligen ingen forskning ännu där man kunnat bevisa att kemikalier från plast inte läcker när plasten blir varm. Fram tills det finns behöver vi tillämpa försiktighetsprincipen anser jag och förlita oss på den kunskap vi har idag att kemikalier faktiskt släpper från plast och allra helst i kombination med att plasten blir varm. 

Om du använder mikro, så skippa gärna att använda täcklocket i plast om du har ett sånt. Jag sökte länge för att hitta ett bra alternativ, men kunde inte hitta ett motsvarande täcklock i glas. Men sen upptäckte jag att något täcklock inte alls behövs. Jag sänker bara temperaturen och värmer mat på medium värme istället för på max. Tidigare tog det 1-2 minuter att värma maten, nu får jag vänta 5-6 minuter, men då blir det inget stänk. 

Det bästa tycker jag är dock att värma maten på spisen eller i ugnen, och när vår nuvarande mikrovågsugn går sönder har vi beslutat att vi inte ska ersätta den med någon ny utan klara oss med ugn och spis då det finns de som hävdar att mikrovågorna gör näringen i maten mer svårupptaglig för kroppen.   


Spola i kranen.

Ett väldigt enkelt men mycket effektigt sätt att minska ned på skadliga kemikalier som du får i dig är att spola lite extra i vattenkranen innan du tar för att dricka eller laga mat. Studier visar att så mycket som var tredje vattenblandare släpper ifrån sig bland annat bly och nickel, även nyare modeller. Bly är en tungmetall som bland annat kan störa utvecklingen av barns hjärnor. Av 7 testade köksblandare så överskred 5 livsmedelsverkets gränsvärden för bly (här kan du läsa mer). 

- Använd alltid kallvatten när du tar för att dricka eller till matlagning. 

- På morgonen när vattnet stått stilla så låt det rinna en liten stund, ca 30 sekunder innan du tar för att dricka. Under dagtid räcker det med 10-15 sekunder. 

Detta är mycket enkla åtgärder du kan göra men som har stor påverkan på hur mycket tungmetaller du får i dig. 


Maten.

Plastbantning i all ära men något som är minst lika viktigt är att prata om maten vi väljer att äta. Vad är det vi stoppar i oss när vi äter? Matindustrin har blivit mer och mer ett kemilaboratorium där tillsatser är mer regel än undantag. Men vet vi verkligen hur dessa ämnen påverkar oss? T ex konserveringsmedel, som får en kaka att hålla sig fräsch även om du glömmer den två år i skafferiet, vad gör ett sånt ämne med din kropp?

Mitt intresse går alltmer till maten och jag blir bara mer och mer övertygad att det är främst genom maten som jag bygger min och mina barns hälsa. Jag kallar mig själv numera för näringsjägare och strävar hela tiden efter att äta så ren, oprocessad mat som möjligt fylld med näring.

Min matresa började med att jag valde mer och mer ekologiska råvaror. Men lika självklart som att jag numer alltid väljer eko när det finns (d.v.s obesprutad mat), så prioriteras att råvarorna är av god kvalitet och utan tillsatser. Att välja sånt som inte behöver en innehållsförteckning, därför att råvaran i sig själv ÄR innehållet. Då behövs varken konserveringsmedel, färgämnen, aromämnen, konsistensgivande medel och andra konstigheter som jag inte anser är mat. Jag försöker även att undvika tillsatt socker som finns i enormt mycket av den mat som säljs idag, även den som marknadsförs som hälsosam.

Sedan vi ändrade våra matvanor så har grönsaker blivit basen, massor av grönt! Det är en njutning både att laga och att äta mat som får ta tid. Maten smakar så mycket godare nu och vi behöver heller inte äta lika mycket som tidigare då vi åt mer mat med tillsatser och snabba kolhydrater. Jag tror på att ersätta fast food (mat som går snabbt att laga) med slow food, mat som får ta tid att tillagas. Men självklart är jag inte ”perfekt” utan tillåter mig att äta skräp ibland för att barnen vill ha köpes-hamburgare eller för att vi är på resande fot och inte orkar krångla till det. Det är helt okej anser jag.



Konservburkar, metalltuber och läskburkar. 

Konservburkar och metalltuber (typ kaviar, tomatpuré, mjukost på tub) är på insidan täckt med en skyddande lack gjort av nåt som heter epoxiplast. Denna plast innehåller det hormonstörande ämnet Bisfenol A (BPA). Denna plast finns även på insidan av läskburkar. BPA har visat sig kunna läcka över till maten som förvaras i konservburken/metalltuben/läskburken. Numera säljs inte längre så mycket mat i konserver, man har mer och mer gått över till kartong (t ex för krossade tomater). Välj hellre mat förpackad i andra förpackningar än konserver för att slippa risk att du får i dig hormonstörande ämnen. Sedan 2015 så har företaget Kung Markatta som säljer ekologisk mat ersatt hinnan på insidan av sina konservburkar så att de inte längre innehåller några bisfenoler. Det står även tydligt på deras burkar. Men i övrigt, välj hellre mat i andra typer av förpackningar för att undvika att få i dig BPA.

Även den lilla gummiringen på insidan av de flesta lock till glasburkar innehåller BPA. Det gäller dock inte barnmatsburkar som inte får innehålla BPA i sina lock. Inte heller glasburkar från Kung Markatta har bisfenoler i sina lock. 


Bakplåtspapper

Detta innehåller ofta de så kallade perfluorerade ämnena (PFAS) som jag pratade om under bilden med stekpannorna. Men det är enkelt att undvika: Välj bara ett bakplåtspapper som är märkt med Svanen, eftersom dessa bakplåtspapper inte får innehålla PFAS. Det brukar finnas Svanen-märkta bakplåtspapper på alla de stora matvarukedjorna så det är inte svårt att hitta. Det allra bästa är förstås att smöra en plåt istället och skippa bakplåtspappret när det går. 




Mikro-popcorn. 

Påsen som dessa ligger i innehåller de s.k perfluorerade ämnen som jag nämnde ovan om stekpannor. För att inte riskera att dessa ämnen hamnar i popcornen som du sen äter upp så är det bättre att poppa dina ekologiska popcornmajs i kastrull. När vi poppar popcorn till fredagsmyset så gör vi det i en kastrull och använder ekologisk kallpressad kokosolja som tål hög värme.





Foto: Pavel Koubek.



Min målsättning är att inspirera alla som vill skapa mer giftminimerade hem att hitta verktyg för hur man kan gå tillväga. Det är inte alltid lätt, och det sista jag vill komma med är pekpinnar eller att skrämma upp människor. Att kemikaliebanta är både roligt och enkelt och går hand i hand med en hållbar livsstil. Det är som sagt inte meningen att man ska göra allt som jag tipsat om i detta inlägg på en gång. För mig tog det över ett år innan jag hade plastbantat vårt kök. Att ersätta plasten med giftfria produkter i rostfritt stål, glas, porslin och trä går till allra största delen att göra på secondhand-butiker / loppisar. Men låt din plastbantar-resa få ta tid. Annars blir det inte hållbart, varken för planeten eller för din ekonomi och risken att du ger upp och struntar i allt efter en tid är mycket stor. Välj istället ut något av det jag tagit upp som du känner är mest angeläget i er vardag och börja där. Fortsätt sedan att ersätta när saker går sönder och ändå behöver bytas ut. Och viktigast av allt: Ge dig själv en klapp på axeln och sträck på dig för varje litet steg du tar i rätt riktning. 




För några veckor sedan var jag inbjuden att gäst-Instagramma hos Göteborgs Stads satsning, GreenhackGBG, för alla som vill få ett grönare, hälsosammare och rikare liv. Temat för min vecka var hur man kan kemikaliebanta köket. Detta inlägg är en omarbetad version av min vecka där, för er som missade det. Se det som en kort introduktion på vad man kan tänka på om man vill kemikaliebanta sitt kök.


___________________________________________

Vill du boka mig som föreläsare? Mina specialområden är skadliga kemikalier i vår vardag, och jag har stor erfarenhet av att utbilda förskolepersonal i hur man skapar en giftminimerad miljö på förskolan. Jag riktar mig både till privata grupper och offentlig sektor. Jag ger även inspirationsföreläsningar inom hållbar livsstil samt kostens betydelse för hälsan. Vänligen kontakta mig på sarajohansson1976@gmail.com så utformar jag ett seminarium som passar för just er. Jag skickar offert.

Vill du fortsätta att få tips och idéer hur du kan leva mer hållbart, och minska på de skadliga kemikalierna i din vardag? Följ mig på Instagram för kontinuerlig inspiration. På Instagram heter jag saraseviga.

Gilla Saras Eviga på Facebook så missar du inte när det kommer upp nya inlägg här på bloggen.

CONVERSATION

11 kommentarer:

  1. Hur är det med silikon?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej. Silikon kan likt plast innehålla s.k tillsatsämnen (ibland samma som finns i mjukgjord plast, som kan vara hormonstörande) och som likt hos plasten kan släppa från silikonprodukten, särskilt om den blir varm eller kommer i kontakt med fett. Därför brukar jag inte rekommendera det. Medicinsk silikon är dock okej och helt giftfri, men ofta när det är grejer till köket så är de färgade och det är som kund omöjligt att veta vad som blandats i produkten. Vet du däremot att det är medicinsk silikon så kan du känna dig trygg (t ex som menskoppar brukar vara tillverkade av). Med vänliga hälsningar /Sara

      Radera
  2. Jag har fått höra att man ska undvika ekologiska ägg för att hönornas foder innehåller tungmetaller och således även äggen. Vet du något om det? Stämmer det? Jag köper alltid ekoägg och önskar fortsätta med det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej. Man har hittat dioxin i ekologiska ägg, som man funnit kommer från det foder som hönorna fått, fiskmjöl från nedmalda fiskar. Detta problem är något man håller på att lösa om jag förstått det hela rätt. Vi i vår familj har valt att fortsätta äta ekologiska ägg trots detta larm, då jag även väger in det faktum att det som konsument är viktigt att handla det vi vill se mer av i framtiden, och därmed vill jag stötta dem som satsar på ekologiskt. Halterna är extremt låga och jag hörde att du behöver äta 50 ägg om dagen för att det skulle komma upp till det satta gränsvärdet. Man ska dock inte förringa detta problem och det är bra att de nu undersöker vad som kan göras för att minska dioxin i ekologiska ägg. Jag är glad att det upptäcktes så att de kan åtgärda det och ge foder som inte innehåller dioxin. En betydligt högre halt av dioxin får man i sig när man äter kött, fisk och mejerivaror, så för att få lite proportioner så tror jag inte du behöver vara jätteorolig över detta. Forsätt du att köpa ekologiska ägg. :-) Trevlig helg /Sara

      Radera
  3. Wow vilken lista :). Det mesta stämmer överens med hur vi har lyckats ersätta här hemma. Det som har stört oss har varit vattenkokaren men nu fick vi det löst också, yes! Lite långsam är den med 6 minuters koktid för 1 liter vatten men det tar jag gärna för att slippa plasten. Det är möjligt att det går lika snabbt på vår spis men ibland är ju kastrullerna upptagna till annat ;).
    Tack för tipset!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Beatrice! Vad roligt att jag kunde hjälpa till med tips på vattenkokare :-) Jag har själv aldrig upplevt det som ett problem att den kokar upp vattnet för långsamt, men kanske om man är van vid en som kokar på några sekunder att det känns länge. Jag har ändå massa annat att ordna i köket så jag behöver aldrig stå pch bara vänta på att det ska bli klart. Vi är supernöjd med den. Men är man en stor familj kanske man upplever att den är i minsta laget. För oss på fyra personer funkar den dock super! Trevlig helg. /Sara

      Radera
  4. Jag är nyfiken på lite tips gällande barn. Exempelvis, leksaker, hudvård osv. Har du några tips/idéer att dela med dig av? Exempelvis hur hanterar ni om era barn önskar leksaker i plast? Du kanske t.o.m har skrivit om något liknande tidigare?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Sara.

      Jag har skrivit en hel del om det du efterfrågar. Här är några förslag på inlägg som kan vara intressanta för dig:

      - Jag skrev en serie om hur man kommer igång att kemikaliebanta hemma (och på förskolan) i 7 steg. Det är lite som en uppslagsbok som du kan botanisera runt i, med tips bland annat gällande leksaker och barnrummet. Här hittar du den: http://saraseviga.blogspot.se/2016/03/sa-kommer-du-igang-att-kemikaliebanta.html

      - Jag har även skrivit en serie i fyra delar om hur man kan kemikaliebanta sitt badrumsskåp, med massor av tips på snälla produkter att använda både till sig själv och till barnen som inte innehåller skadliga kemikalier. Här hittar du den första delen: http://saraseviga.blogspot.se/2016/05/i-mitt-badrumsskap-del-1.html. Googla sedan bara "saras eviga i mitt badrumsskåp" så hittar du de efterföljande tre delarna.

      - Jag har även skrivit ett inlägg om just barn och bada hemma. Här hittar du det: http://saraseviga.blogspot.se/2015/01/plastbantat-och-giftminimerat-bad-for.html

      Våra barn vet att plast många gånger inte är ett bra material men det hindrar ju inte dem från att ibland vilja ha plastleksaker förstås. Jag försöker lägga det på en lagom nivå, utan att skrämma, men ge fakta på deras nivå. Vi har några plastleksaker hemma som vi förvarar i en låda vi kallar för plastlådan. När de inte leker med dessa leksaker lägger vi på locket och ställer undan den så de inte ligger framme, då kemikalier från plasten kan släppa till dammet i rummet. Jag tror inte man kan bli fanatisk, men jag försöker att sträva mot att minimera på de leksaker som kan vara problematiska ur kemikaliesynpunkt.

      Hoppas det gav dig några tips och att länkarna ger dig något att börja botanisera runt bland.

      Med vänliga hälsningar /Sara

      Radera
    2. Tack så mycket! Ska kolla de tidigare inläggen!

      Radera
  5. Hej!
    Jag har nyligen funnit denna blogg och har inte hunnit läsa igenom allt så du kanske nämnt detta tidigare. Jag läste någonstans att man inte ska använda återvunnen plast. Klädmärket Houndini säger att de tänker på miljö och hållbarhet genom att använda sig av återvunnen plast i kläderna. Vad anser du om detta? Tänker även på fjällräven som man tror iaf som konsument ska vara ett bättre alternativ, men är det verkligen så? Har du hunnit forska om detta?:)
    /Lisa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Lisa! Återvunnen plast är ett bättre alternativ ur miljösynpunkt men kanske inte alltid ur kemikaliesynpunkt. Min uppfattning är precis som din att både Houdini och Fjällräven har ett större miljötänk än många andra märken. Vill man ha kläder som är bäst ur kemikaliesynpunkt så är naturmaterial att föredra, men det beror ju mycket på vad för typ av plagg och om det är praktiskt med naturmaterial för det ändamålet man köper ett plagg. Så mitt svar är: Det beror lite på vart du lägger just din ribba, vad som känns som bäst alternativ för dig. Det är som en stege att leva både miljösmart och kemikaliesmart och alla är individuella hur högt upp på stegen man klättrar beror på hur långt man själv är villig att klättra. Att leva helt giftfritt är omöjligt för alla skulle jag säga, men man kan göra bättre och sämre val. Livet måste också kunna levas utan att bli för krångligt eller omständigt och ibland frångår jag mina principer att leva så giftfritt som möjligt, men då är det alltid ett medvetet val från min sida, t ex för att det är för krångligt, eller för dyrt att göra ett ännu bättre val / ta ytterligare ett steg på min stege. Hoppas det gav dig lite klarhet :-) Med vänliga hälsningar /Sara

      Radera