Min blogghistoria.

Den här bloggen är min femte i ordningen.

Min första blogg startade jag när jag var gravid med vårt första barn. Där var jag helt anonym och ingen jag kände visste om att jag hade en blogg, även om den var offentlig och sökbar. Det var spännande att följa hur många som läste det jag skrev och samtidigt en frihet i att ingen jag kände i verkliga livet visste om mitt bloggande.

Sedan kom vår dotter och behovet att dela detta underbara med nära och kära som inte bor så nära oss blev stort, och så föddes blogg nummer två som kom att handla om vår förstfödda dotter. Den bloggen var låst och kunde endast läsas av dem jag bjudit in, vilka var våra närmsta släktingar och mina allra närmsta vänner.

Sen blev jag gravid igen och blogg nummer tre var född. Även den låst endast för dem jag bjudit in.

Det blev dock ohållbart att hålla två bloggar igång så när vår andra dotter kom till världen så lade jag ned blogg två och tre och startade blogg nummer fyra, även den låst för allmänheten och endast läsbar för de allra närmsta. Nu är våra barn snart 3 och 5 år och bloggen om dem kommer säkert att leva vidare även om den inte uppdateras så ofta (ca en gång i månaden).

Med denna blogg, min femte i ordningen, ska jag alltså ge mig ut i den offentliga världen igen så som det hela startade. Fullt sökbar och helt offentlig för alla som vill läsa. Men denna gång kommer även de som känner mig i verkliga livet att ha möjlighet att läsa. Och denna gång är nog pirrigast av alla. Det är så lätt att börja skapa förväntningar på en stor läskrets. Och med förväntningar så dör så lätt min kreativitet. Dessutom så måste jag hålla en balans i vad jag kan skriva och vad jag inte kan skriva med hänsyn till min familj och de som står mig nära. Jag vill skriva personligt men vill samtidigt inte lämna ut vare sig mina barn eller min sambo.

Men jag antar att det är som med allt annat i livet. När man gör något nytt så tar det tid att lära sig den nya konsten. Ibland tar det kort tid, och ibland behövs mycket träning innan man hittar sitt sätt att göra något på. Jag ska försöka att behålla min personliga stil att berätta, utan att för den skull bli privat.



Vill du få tips och idéer hur du kan minska på de skadliga kemikalierna i din vardag? Följ mig på Instagram för kontinuerlig inspiration. På Instagram heter jag saraseviga.

Gilla Saras Eviga på Facebook så missar du inte när det kommer upp nya inlägg här på bloggen.

CONVERSATION

0 kommentarer:

Skicka en kommentar